Göteborgsposten – 28 juli 1874, sida 1

— Miss Atberton? upprepade hon, ristande på hufvudet. Här bor ingen med det namnet. — Detta är ju nr 24, icke sannt? frågade Herbert, under det han tog ett steg tillbaka för att se efter husnumret. — Jo, visst är det så, men miss Atherton bor icke här. Hvem är hon, min herre? Hvad är hon? — Det vet jag icke, svarade Herbert. Jag känner henne icke det ringaste, jag har blott ett bref till henne — — Ja, här kan ni icke finna henne, det är säkert, afbröt hon honom. — Kanske har hon flyttat? — Derom vet jag ingenting. Hon har icke bott här.i min tid, hvad jag vet, och jag har varit här i åtta år. Kanske kan ni finna henne i n:r 25. : Men miss Florence Atherton fanns hvarken i n:r 25 eller i n:r 23, och Herberts efterfrågan hos bokhandlaren på hörnet af gatan medförde det resultat, att i de femton år, denne hade bott der, hade ett sådant namn varit alldeles obekant i grannskapet. — Det är högst besynnerligt, sade Herbert till sig sjelf, under det han lemnade gatan. Förmodligen är brefvets adress oriktig. Jag vet verkligen icke, hvad jag nu skall göra. En vägvisare kan naturligtvis gifra mig underrättelse om en mängd med namnet Atherton, men huru skall jag kunna finna der rätta miss Florence? Nej, jag fruktar att jag måste uppgitva försöket, åtminstone för ögon blicket.