Göteborgsposten – 21 juli 1874, sida 2

j lande, och i allmanhet hellre för litet än för mycket; ty om det förra kan vara en brist, så är det senare otta till förvillelse, hvilket är värre. Således bör hvarje skribent, vare sig i hvardagsskrift eller författareskap, låta sig angeläget vara, att läsaren genom kommnateringen ledes till skriftens lättare uppfattning, och att den åtminstone icke genom misaledning göres mindre lätt att omedelbarligen förstå. Vi räkna oss icke till de lärde, utan åberopa endast en vaalig erfarenhet, men halva trott oss ön lock ega en röst i denna samrhällsfråga, om ock ej ibland de högsta på den gredarade skalan. Derför drista vi att äfven säga ett ord, till den kraft och verkan det må kunna förmå. (Insändt.) Fråga och Svar. Med avledning af det stundande landtbruksmötet i Mariestad vågar Ios. framställa följande fråga: Hvilka åtgärder kunna och böra Sveriges landtbrukare vidtaga för att i någon mån söka afhjelpa den nöd och den brydsamma belägenhet, hvilka oftast blifva en följd af missväxtår? 2 Såsom. svar på denna fråga skulle las. vilia föreslå att den jordbrukande allmogen inom sig bildade aktiebolag, hvilka borde inköpa s. k. sidländt jord och uppodlade denna jord, som ännu aldrig varit odlad och ännu ligger under vatten. Denna sidländta jord skulle, ea gång odlad, i dubbelt mått ha förmåga att motstå torka jemfördt med hvad den högländta jorden förmår att göra. Dylika bolag borde jemväl göra till sin uppgift att rigta mången mans idoghet på jordens förbättring i stället för den förderfliga skogsförödelsen, som Få hejdlöst bedrifves. Heder åt den eller dem, hvilka ville gifva vårt jordbruk en bättre rigtning. Ing., som är bosatt i Småland, känner fullt väl i j att der finnas stora marker med vattensjuk jord, i hvars uppodling skulle erbjuda angplogen ett vidt omfattande fält. Särskildt torde böra anmärkas, att genom landets uppodling den i så många hänseenden förderfliga emigrationen skulle i ej rioga mån kunna motverkas. M. E. Landtbrukare.