Göteborgsposten – 21 juli 1874, sida 2

Fr. Bsmarcks helsotillstånd efter mordatten tär tatet är enligt de utgifna bulletinerna tillfrod nd ställande. Det ena af hans sår alldeles ofvan rer Om handleden är eå godt som läkt; det andra fru som framkallats af den brinnande sörladdningen, har ännu icke gått ihop. För öfrigt är svullnaden nästan borta, och banden kan röras fritt i alla riktningar. Då deputationen frår fackeltåget var uppe för att lyckönska fursten, och dess ordf, holsångaren Lederer från Darmstadt, som först grep mördaren och blef ad denne biten i fiogeet, hade talat, svarade BieC. warck i ungefär dessa ordalag: -Iina herrar! Jas tackar för edert deltagande, hvilket ni på ett så passande sätt visat mig genom hr Lekn derer, som tyvärr icke eluppit eå lätt ifrån som jag. Den brottslige har likväl skjutit på mig som en man; hr Lederer har ban bitit som ett djur. En ministerpresident måste nu en gång finna sig i sådant; det hör till yrket. Den brottslige är en speciel landsman till mig från trakten kring Magdeburg, medlem af en katolsk ynglingaförening (hittills obevisadt). Då jag talade med horom, sade ban, att han ej kände mig personligen, men velat döda mig på grund af Majlagarne. Jag hoppas vara om några dagar fullkomligt återstäld-Det deltagande, som visats fursten, är alldeles utomordentligt. Från kejsar Wilhelw, konung Ludvig af Bsyern, kejsaren af Österrike, konungen af Italien och nästan alla tyska sorstar ingingo Ilyckörshningstelegram kort efter attentatet; kejsarinnan Augusta och kronprinsen -af Tyskland skickade egenhändiga bref; alla ministrarne, corps diplomatique i Berlin, måvga autoriteter och kommunala myndigheter skickade antingen telegramadregseer eller lyckönskningsskrifvelser till Kissingen. Konungen af Bayern skickade genast sin generaladjutant v. d. Tann till badorten, och från Munchen skickades några polismän, hvilka skola ha till uppgift alt vaka öfver furstens säkerhet. Det säges nu, att Kullman, då han greps, bosans icke innehafva ett enda öro. Som bekant, bar den häktade presten Il anthaler från Tyrolen måst frigifvas, såsom besunnen oskyldig. Han påstod vid ransakningarne, att han blott gjort en lustresa till Kissingen och alls icke hade någon kunskap om det skedda. Det är ej utan, att vederbörande känna Big likasom skamflata öfver sin brådska att angripa det katolska partiet såsom uppbof till mordförsöket. I måndags älta dagar kom kejsar Wilhelm till Munchen på genomresa till Osterrike. Konung Ludvig af Bayern, som efter det ursprungliga programmet befallt alla konungasamiljens medlemmar att infinna sig vid hufvudstadens bangård för att heloa på kejsaren, under det han sjelf ville ostörd egna sig åt landtlifvets lugn på Hohonechwangan, hade likväl till sist fattat annat beslut, Han mottog neml. i spetsen för hela den k. samiljen, ministrarna och hofvets stordignitärer det tyska rikets öfverhufvud på bangården vid Kallfering, som ligger vid bayerska gräneen. Sedan kejsaren här intagit middag, bagaf ban sig till Minchen, hvarifrån han ofter ett kort uppehåll for till Salzburg, åtföljd till gränsen af den något bizarre konung Ludvig i egen hög person. Mötet mellan b. bayerska m:t och kojsaren har väckt utomordentlig tillfredas tällölse hos det nationalliberala Partiet i Tyskland, och man har med synnerlig belåtenhet Bett, att konungen under sammankomsten bar preussisk uniform. I Salzburg mottogs kejsaren af erkehertig Ludvig Victor, en broder till kejsar Frans Josef. D. 15:de kom kejsar Wilbelm till Iechl, der den österrikiska kejsarinnan uppehöllo sig med sina barn kronprins Rudolf och prinsessan Gisela, som är gift med prins Leopold af Bayern. Kejsar Frans Josef hade rest sin gäst till mötes till stationen vid Strobl. I England har Disraelis regering vunnit en betydelsefull indirekt seger, i det oppositionens ledare, Gladstone, återtagit sina sex bebådande resolutioner mot lagen om reglering af den anglikanska kyrkans gudstjenst. Vid Underhusets sammanträde d. 13 d:s bekämpade Disraeli dessa förslag i ett längre öredrag, hvari han isynnerhet betonade, att le skulle undergräfva de kyrkliga förhållanlena, de borgerliga frioch rättigheterna samt len religionsfrid, som nu i ett par århundralen åtnjutite. Sedan han derpå meddelat Huet att sessionen skulle komma att afslutas . 5 aug. samt angifvit hvilka lagförslag, som nåste läggas ad acta tillsvidare, anmärkle han, tt Gladstones resolutioner borde genast kom18 under debatt, emedan hvarje ord, gom kom rån en sådan politikers mun, måste utöfva ffekt, Han slutade med den förklaring, att egeringen ekulle resa det mest hårdnackade dotstånd mot Gladstones resolutioner, Gladone fann det nu bäst att underkasta sig och 8 desamma tillbaks. Författarinnan Agnes Strickland har afliit. Hon har utgitvit lefnadsteCkningar öfver nglands drottningar allt sedan normanniska röfringen och biografier öfver de skotska drottingarne jemte lefnadsbeskrifningar öfver en 21 biskopar. Hennes outtröttliga verksamhet lrog henne år 1871 Gladetones uppmärksamt, och ban skaffade henne en årlig pension 100 pund till erkännande af hennes förzuster. Prinsen af Weles och krovprinsen ef sussen kafva tillsamman bevistat bäröfninrno vid Aldershot, vid hvilket tilltälle prin3 af Wales reds omkull sf en person, utan dock ekada sig vidare. Sir PRäartb uno: oo osm