Göteborgsposten – 14 juli 1874, sida 1

Far och Son.-) Roman af tors Harriet Lewis (Öfvers. från Engelskan). ÄUtt uttrydk af förfäran spred sig öfver Lowders drag, och en bisklig ed kom från hans läppar. Han skulle ha kastat henvo ifrån sig, om hon ej hållit sig fast vid honom med förtviflans hela styrka. : — Hvad skall det här betyda? utbrast han. Har jag ej sagt dig, att du ej skulle komma tillbaka hit? Hester lyftade upp hufvudet så hastigt som om hon blifvit stungen af en orm; men i nästa ögonblick sänkte hen det åter till hans bröst och började snyfta vildt. ae Ohj Jasper! eade hen. De sade, att du ej var här. Jag frågade efter mr Eressilien, och du kem i hans ställe. Sag mig, har han förlåtit dig? : — Jo, ja. Jela ej så högt. Någen kunde höra 038. — Hun har förlåtit dig och tagit dig tillbaka! Himlen Har hört mina böner! Oh Jasper! Jag har bedt morgon och ofton, att mr Trossilian skulle förlåta dig och åter tage dig till sin vän. Jag har varit så ängslig, Jasper — så grufligt ängslig för din skull! — Nå, men det synes raig, att.du först och främst berdo göra som jag säger, om du tänker så grufligt mycket på mig. Jag befallde dig att stanna på Gloam Fell, och nu är du ju återigen här för att spionera på mig. — Oh, Jasper! utbrast den olyckliga unga hustrun rysande, i det honj åter upplyftade sitt bleka, tårdränkta — — 7) Forta, fr. N:o 158