Göteborgsposten – 11 juli 1874, sida 2

ölverensstämma nu alla, att marskalk Conchas här blef vid sitt angrepp fullständigt tillbakakastad och måste från anfall öfvergå till en. verklig reträtt. Carlisternas i striden deltagande trupper utgjorde 18till 20,000 man, under det att deras motståndares etyrka uppgick. till ungefär 50.000 man med ett starkt: artilleri. Det var den ofantliga. styrkan i carliststallningen samt carlisttruppernas, det erkärnes nu, stora tapperhet, som motvägde deras antals underlägsenhet. Bekrättelser på oredan inom regeringsbärens kommiesariat föreligga äfven, och den har en stor del i nedetlaget. Marskalk Concha kunde neml. icke fallfölja sina under den första dagen vunna framgångar, derför att han ej bade någonting att töda sitt folk med; större delen af dagen d. 26 juni gick förlorad på samma såätt; dan 27 kom, och ingen seändning af lifsmedel syntes till. Concha väntade, men ingenting kom förutom telegram från Madrid hvilka alltjemt dretvo på marskalken att skrida till angrepp. Halft i förtviflan företog också marskalken sent på eftermiddagen ett sådant med uthungrade trupper, hvilka måste under ett blåsigt väder rycka fram på en mark, som var nästan upplöet af det starka regn som fsllit töregående dagarne. Korrespondenterna öfverensstämma älvenledes i siva uppgifter, då de säga, att carlisternå, fastän segrande vid försvaret af sina etällningar, likväl icke kunnat draga nytta af de vunna fördelarne, hvaraf den slutsatsen göres, att slututgången således icke kan vara oviss. Emellertid synas allt flera carlistskaror dyka upp i Bisoaia, der de börja samlas. Rodan är Bilbao inneslutet från landsidan, och stadens öde kan vara betänkligt nog, sedan regeringstrupperna derstädes måst utrycka för att förena sig med hufvudstyrkan vid Estella. Det vill at allt detta synas, som att carlisterna, hvilka för öfrigt äfven bota sjöstaden Santander, synes vilja åter komma i besittning af någon kuststad, antagligen för att orbålla det slags förstärknirg, de behöfva mer än något annat, neml. kanoner. Möjligen. vilja de flytta krigsteatern tillbaka till positionerna kring Bilbao. wTimes uppmanar i en ledande artikel de europeiska makterna att lemna i detta fall sin icke-inblandningspolitik och söka göra ett elut på den borgerliga krigsbrandens förödelger. Bladet uttalar denna önskan i menskligbetens namn, hvars kraf måste, säger bladet, kunna göra sig lika gällande nu som för fyratio år sedan, då lord Palmerston sände lord Elliot till den tidens Don Carlos för att förmå honom föra kriget med mindre grymhet, och äfven lyckades. Tyska regeringen uppträder alltjemt med samma stränghet mot sina andliga och politi: ska motståndare. En preat vid pamn Leyendecker i en by nära Trier har dömts tiil en månads fängelse, derför att han från predikstolen förklarat protestanterna vara skurkar samt jndarne lögnare och bedragare, hvilka vilja. plundra de kristna till sista blodsdroppen. I Saarbrucken har en lekman, som är medlem af Katolska Förevingen, dömts till böter eller fängelse för ett tal, som ban hållit på ett mö.e inom nämnda förening. Domstolen i Berlin har bekräftat domen af 12 månaders färgelse för br Majunks, utgifvare af tidnipgon Germavia, på grund af dess språk emot kejsaren och furst Bismarck. Eftersom tyra artiklar af samma art varit i bladet intagna sedan den ursprungliga stämningen, bar rätten ökat böterna från 2 till 400 thaler och dertill fogat en mådads fängelse. Erkebiskop Ledocbowski har nu tillbragt fem månader i tångenskap. Hans helsa säges af hans vänner vara dea bästa. Bayerska regeringen bar underrättat gammalkatolikerna att fastän hon icke kan gifva biskop Reinkens uttrycklig myndighet att utöfva biskopliga funktioner, hon likvälicke skall resa något binder mot att ban håller en konfirmation i Kempfen, och bon bar vägrat bifall till biskopens af Augsburg begäran, att man ekullo förhindra honom derifrån. Etter att hafva besökt Schlesien och O8t-Preuseen, skall biskop Ksoinkens derför gästa Kempfon och konfirmera sina anhängare. 3 Ergelska tidningen Observersäger, att Gladstone nu beslutst åter uppträda på den politiska arenan redan i denna session samt ötvertaga ledningen af oppositionen emot de båda kyrkliga lagar, som f. n. föreligga Underhudaf Måa;flIlföran har AA 16 PSEGET G. ÅrersllOAO