Göteborgsposten – 10 juli 1874, sida 1

Det har tillräckligt förmärkts, att behofvet fortsar. Emellertid klagades temligen allmänt deröfver, att väl ett bolag hade bildats för uppförande af arbotarebostäder, men att detta bolag dröjde så länge med att sätta byggandet i verket. Deröfver må man nu icke längre beklaga sig. Den, som gör en liten utflygt öfver Hasgelbladska ängen förbi de fyra nya välgörenhetsinrättningarne på Löndalaängen — barnbörshuset, hemmet för obotliga sjuka, hemmet sör pauvres honteux och den praktiska hushållsskolan — bort till Annedals ängen, skall finna, att det omtalade bolaget nu med kraft gripit verket av. Sex tvåvåningshus af sten äro redan färdiga, och till tre är grunden lagd. I hvart och ett fionas fem ljusa rum och två kök. Gator läggas eller äro redan lagda med gasrör, vattenledningsrör och dräneringsrör. Trädgårdar skola anläggas. Och går-man litet längre bort, fram till Ryet, fioner man der fortsättningen af eparbankens arbete. Fem nya bus af samma storlek äro der grundlagda. Vill man derifrån göra en tur upp på skansen Kronan, så kan man få ett motstycke till den hemtrefnad, som man med skäl skall hoppas blifva bofast i de nya hemmen, Der finner man i den stora rö: kiga salen med spiseln midt på golfvet minst ett tjogtal familjemödrar likasom i bås med sina bäddar rundtomkring väggarne. Det är en mycket ruskig syo. Vi vilja dock visst icke påstå, att innevånarne icke må rätt bra deruppe, men hemtrefligt kan det omöjligt vara och inte heller trefligt på andra vis, ehuru scenen var rätt liflig. Det bade endast behöfta, att de här inhysta fruntimren illustrerat vårt besök med en liten batalj, hvilket icke lärer vara ovanligt. Man måste hålla bolaget räkning för, att det under en tid, då materialier äro eå dyra och arbetslönen så hög, gripit sig verket an. Men huru vidlyftiga dess planer än kunna vara, så hafva vi dock, om man verkligen vill uträtta något ordentligt, endast sett en början. Förhållandet är, att, under det arbetarebefolkningen växer och behofvet af hyggliga bostäder, eller verkliga hem, allt mera vaknar, så växer också den-andra befolkningen, och det går verkligen så, att den egentliga arbetarebefolkningen blir af andra samhällsmedlemmar mer och mer utträngd, t. o. m. från de bostäder, som kallas arbetarebostäder. Vi skulle derför vilja gifva en vink derom, att sedan regleringen af de stadsdelar, som icke ännu äro reglerade, omsider en gång blifvit fullbordad, arbetarebostäderna byggdes på minst lika stort afstånd från stadslitvets centrum, som de nu anlagda husen vid Ryet. I vissa delar af Majorna och kanske Masthugget — för att icke tala om de upplåtnaeller icke upplåtna trakterna utåt Burgårdshället — finnas byggnadstomter, som borde kunna blifva mycket billiga, der arbetarebostäder kunde anläggas och der arbetaren skulle hafva större utsigt att få bo i lugn, utan att det mera vexlande allmänna näringslifvet trängde allt för mycket inpå honom: sr : Men denna fråga står i samband med frågan om spårvägarne. Detta sistnämnda spörsmål är också ett, som rör arbetarebefolkningen mycket nära. Vi skola längre fram få anledning att återkomma till detsamma.