Göteborgsposten – 9 juli 1874, sida 1

Far och Son. Roman al mrs Harriet Lewin (Öfvers. från Engelskan). XLIX. Baroneten besvarade ej genast Lowders uppmaning att tala. Då hen sutit tyst en stund, utbrast bedragaren med låtsad likgiltighet: Ni ser bekymrad ut. — Jag är bekymrad, svarade baroneten kort. — Jag förmodar, att det är er afsigt att så länge lifvet räcker komma med förebråelsen för de två tusen punden, utbrast Lowder otåligt. Men om ni tror, att jag skall sucka och se dyster ut för den saken, så misstager ni er. Jag ångrar mitt fel, och om ni vore ädelmodig, skulle ni ej vidare tala derom eller tänka derpå. — Det är ej om de der penningarne jag vill tala mod dig, Guy, sade baroneten i det hans mörka ansigto rodnade. Jag har många och djupa bekymmer — — Och alla för min skull, förmodar jag? frågade Lowder. Kanske det är några bekymmer, som röra Blanche? tillade han betydelsefullt. Ett uttryck af smärta visade sig i baronetens ansigte, men han besvarade ej den hånfulla frågan. — Sanningen är, sade Lovder, att ni och jag stått på krigsfot allt ifrån den der affären för tio dagar sedan. Jag skulle gerna vilja återställa vårt gamla förhållande till ) Forte, fr. N:o 154,