Göteborgsposten – 8 juli 1874, sida 2

— — — ——ä—k— ———— hållet var affattadt på dålig italienska och lydde som följer: : Lill den ungs sir Tresolino! Dåliga nyheter. Ni bör ej vänta alt höra något från mig på en vecka och behöfver ej höra efter bref med den falska adressen i Gloucester. Och på en vecka kan allt vara förloradt. Röde Carvellis röfvarband är sprängdt. Deras hemliga tillflyktsort är ödelagd. Röds Carvolli är dömd att dö. Och det värsta af allt för er och mig är alt han har undkommit. Den unga engelskan är hans beskyddarinna. De ha vest till England. Var på er vakt. Jag skall skrifva till er under den falska adressen med saamma post, och i det brefvet skall jag gifva en plan till att bli befriad från honom för alltid. Mottag, milord, en ovärdig ljenares hyllning. Jaeopo Palestro. Sir Arthur läste detta sällsamma bref flera gånger. Han granskade det neapolitanska postmärket och studerade handstilen på samma gång han öfvertänkte brefoets innehåll. — Det är verkligen besynnerligt! sade han för sig sjels. Guy brukar få bref från denne mas under en antagen adress. Det måste vara derföre att italienaren skrifver något som Guy är rädd skall komma hit. Hvad kan det vara? Han grubblade mycket härpå, men kunde endast komma till den slutsatsen alt dessa bref rörde den hemlighet, som enligt hans fulla öfvertygelse stod i sammanhang med hans förmodade sons förflutna lif. — Guy har gjort någonting, med afseende på hvilket han måst köpa italienarans tystlåtenhet, tänkte han. Men hvad ha röfvarne att göra med min son? Kan han ha varit deras vän? Och hvem är han, som undkommit? Och i hvad afseende kan hans ankomst till England vara hotande för Guy? Kan Guy ha ingått ett hemligt giftermål i utlandet? Hvad är dette för en hemlighet? Han samlade ihop sina bref och papper, skickade