Göteborgsposten – 7 juli 1874, sida 1

Ett annat dödsbudskap, som är egnadt att väcka uppmärksamhet inom en vidsträckt krets, är redan äldre. Lektorn vid Skara gymnasium m. m. fil. d:r Per Gustaf Alander afled på Särö i torsdags efter att genom att fall halva ådragit sig en allvarsam kroppsskada. Det är inom skolan, vid vår ungdoms bildning som Alander nedlagt förtjenster, som äro värda det lifligaste erkännande. Utom det att han under en för våra skolor bekymmersam tid stått i spetsen för ett af våra förnämsta läroverk — Alander var rektor under åren 1857—68 och 1871—73 — och dervid visat en ovanlig arbetslust och arbetsförmåga,; må här fästas särskild uppmärkramhet vid hvad han såsom lärare och läroboksförfattare i ett af de mest bildande skolämnena uträttat. Ålanders vigtigaste undervisningeämne var nemligen historien, och det är väl allmänt erkänt, att han genom utgisvande af läroböcker i detta ämne gjort den studerande ungdomen en väsendtlig tjenst, då han, åtminstone vid endel af denna sin författareverksamhet kommit mycket långt i sträfvandet att nå det dubbla syftet att dels sammantränga, dels göra läroboken för lärjungen behaglig. Meat sörtjenstfull torde hans läsebok i svenska historien vara, och mer än en lärare i historien torde hafva gjort den erfarenheten, att denna bok varit i hög grad lämpad att lifva ungdomens håg för läsning af sosterlandeta hätder. Detta fordrar så mycket mera erkännande, som nämde arbete var för en tid ensamt i sitt slag, om man gjorde anspråk på ett icke alltför vidsträckt omfång och en väl funnen uppställning. Alander var dessutom inom sitc samhälle en framstående kommunalman, hvarförutom han, om vi ej miesminna ose, varit medlem af åtskilliga komitöer och statsrevisor. Vid 67 års ålder slutade han sin verksamma lefnad. Hans lit och verksamhet voro lugnare än Aftonbladets bädangåogne utgisvares. Huru han i sin mera obemärkta ställning gagnat, skall kanske efterverlden ockeå mindre uppmärksamma. Men det som uträttas i stillhet och lugn, är också mindre utsatt för klander och misstydning, än det som alla hafva för ögonen.