Göteborgsposten – 30 juni 1874, sida 2

Kan marskalken låta demagogien och oredan småningom inemyga sig under skydd af de konungska partiernas intighet och opopularitet. ar då Frankrike rätt att icke dö? Om Frankrike har rätt att icke dö, om marskalken vill sätta en dam för demagoglen, låtom oss icke fördöma statskuppen af d. 2 dec. En dag skall måhända komma, då marskalken skall, hemtande ett öfvermått af mod i ett öfvermått af fara, nödgas taga på sig värfvet att visa församlingen, det hon måste göra ett slut på ställningen, och ålägga henne att upplösa sig eller tillstädja landets tillfrågande. Marskalken har befälet ötver hären, hären är honom tillgifven, hären är icke republikansk; dess sista nederlag ha visat den faran af anarki och disciplin; hären skall lyda marskalken, då marskalken skall vilja rädda samfundet. Hären skall härvid ej blott lyda honom, utan äfven skatta sig lycklig öfver att kunna göra det. Flere deputerade skola hafva delgifvit såväl marskalken som nationallörsamlingens president denna djersva skrifvelse; och ha väl deraf de förut nämnda husvisitationerna följt. Af allt detta framgår emellertid, att bonapartismen står starkare än någonsin sedan kriget och att Frankrikes statsskepp med fulla segel styr hän mot det tredje kejsardömet, på hvars upprättande väl numera ingen med oförvillad politisk blick kan tvifla, vare sig att det blir till gagn eller skada för det upprörda, men alltid intressanta landet, Det nordamerikanska representanthuset kongressens andra kammare, har d. 2 juni med 159 röster mot 25 antagit ott under namnet the Poland Bill bekant lagförslag, hvilket är riktadt mot mormoniamen och mänggittet, i dot att det erkänner icke mormonska myndigheter och jurymän såsom kompetonte domare i mål mot polygamister. Emedan man visste, att en af mormonernas apostlar skulle sjelf försvara sina bröders sak i Washington, hade alla platser öfverfylts, och sammanträdet var ett bland de intressantaste under hela sessionen. Ärendet diskuterades med en viss försigtighet, emedan man helst ville undvika att komma in på sjelfva månggiftsinstitutionen. Att månggifte är ett brott som straffas, är en grundsats för alla moderna stater ej allenast i Europa, utan äfven i de nordamerikanska fristaterna, men det har allt hittills icke varit möjligt att genomföra strafflagen i Utah, der befolkningen hyllar månggiftet och der all rikedom, anseende, inflytande o. 8. v. äro i polygamisternas händer. Men då Utah nu utträdt ur sin undantagsställning, jernvägar förena det med Unionens öfriga delar och mormonqvinnornas motstånd mot månggiftet blifvit uppenbart, har kongressen icke längre kunnat förhålla sig passiv, utan att uppgifva sin myndighet öfver territoriet eller blunda för oskicket. Man beslöt derför att införa reformer, den ena efter den andra, eftersom man ansåg det omöjligt att skaffa saken ur verlden med ett penndrag. Så länge polygamister uteslutande beklädde domareoch jurymansplatserna, var det omöjligt för en qvinna, som kräsde skilsmessa till följd af äktenskapsbrott eller förut ingånget äktenskap, att komma till sin rätt. Hon blef antingen afvisad eller förlorado all andel i mannens förmögenhet, hvarigenom hon prisgafe åt det yttersta elände. Följden häraf blef den, att endast få qvinnor vägade höja sin röst mot den törderfliga institutionen. Poland-billen afser nu att skydda qvinnorna mot domstolarnes partiskhet och, i händelse af skilsmessa, tillförsäkra dem en tillbörlig andel af förmögenheten. Under debatten i ropresentanthuset tog domaren Poland, efter hvilken förslaget uppkallats, först ordet och skildrade med lifliga färger de mormonska rätteförhållandena, hvilka han studerat under ett personligt vistande i Utah. Han sade, att mormonerna voro Unionens dödefiender och att lagen var i allmänhet allt för mild. Hrr Potter och Cannon angrepo den i ett lideleefallt föredrag, betecknande don såsom en under kongressens skydd tillämnad plundring, som ett ingrepp i folkets rättigheter, och slöt med den förklaring, att helvetets portar icke skulle få någon makt med den mormonska kyrkan. Icke desto mindre antogs lagen, och man anser den vara ett vigtigt steg mot mormonismens fullständiga utrotning. Ar. ns AAAAHAA JJ —