Göteborgsposten – 25 juni 1874, sida 2

Från Utlandet. Det är egendomligt att se, hurn elika verkan af Rocheforts återkomst till Europa beräknas af de olika organerna och myndigheterna i de resp. landen. I Frankrike är man tydligen ej i ringa grad orolig öfver mannens planer, och regeringen har tillochmed redan sändt några hemliga polisagenter till London, hvilka skola der nära följa honem och noga bevaka alla hans eteg. I sjelfva London deremot synes hans ankomst icke ha väckt vidare uppmärksamhet, med undantag af den krets af politiska vänner, som i måndags gaf för honom en bankett, vid hvilken han firades som en idol. byrå hos de olika Londonstidningarne förklarat, att det sammandrag af Rochetorte eju spalter långa artikel i Newyork Herald, som byrån meddelat, var oriktigt i så måtto, att Rochefort icke sagt, att han gillade, utan att han beklagade af politiska och humanitetsskäl de exekutioner, kommunisterna utförde. Deremot tillade han i afseende på kommunistervas handlingar, att repressalier aldrig varit mera ursäktliga på grund af de försärande scener, som frammanade dem. Såsom bevis på den ton, hvari franskvänliga blad uttala sig angående Rochefort, vilja vi bär återgitva följande ur en ansedd dansk tidning: Rochefort gör mycket affär at sin esprit, men han är likväl icke kloksre än de fleste andra landsflyktingar, som inbilla sig, att allt förblifvit stående på samma punkt inem deras fädernesland, sedan de lemnade det. Han bar en gång svingat sig upp till att blifva en stor man genom sin Lanterne och det fans onekligen en tid, då man på bealevarderna i Paris slogs om att läsa hans prosa; men han befinner sig i en stor villfarelse, om han tror, att ban ännu en gång kan göra detsamma. Den nya röda Lanterne, hvaraf det första numret utkommit i Gndve, skall otvifvelaktigt tilldraga sig lika ringa uppmärksamhet som hans själafränders produktioner i London. Tidpunkten är iske lämplig för Rocheforts egenskaper. Hans styrka består i att gyckla med allvarliga ting, att kasta sig med giftig elakhet ötver alla, som intaga en framstående plats i otat och samfund; men för sådant har man icke längre sinne i Frankrike, buru stor oenigheten mellan partierna än fortfarande är. Sedan Paris bränd är men ieke längre upplagd till att le åt Rocheforis diaboliska humor, och underrättelserna från Elsas och Lothringen egna sig just icke till att göra sinnena mottagliga för de frivoliteter, som komma i hans penna, då han talar om fådernesland och nationalära. skall vara en eländig dark i jemförelse med den gamla, och författaron skall svårligen på denna spekulation kunna förtjena lika många För öfrigt har Reuters telogramDen nya Lanternecectimer, som den förra inbragte honom francs. Det mottagande, han rönte vid sin ankomst till Earopa, borde för öfrigt i förening med den engelska pressens artiklar bafva lärt honom, att tiderna hafva förändrats. Englands förre premierminister, den store finansieren och bjelplige kommentatorn af Homeros, Gladstone, har helt plötsligt blifvit en rik man, hvilket han hittills icke varit. Hans svåger, Sir Stephen Glynne, bar nemligen hastigt aflidit i London, jast då ban skulle afresa med jernvägen, och eftersom den 67 år gamle herren var ungkarl, öfvergår största delen at bans förmögenhet på Gladstones hustra eller Gladstones äldste son: I båda fallen skall den i viss mån komma horom sjelt till godo, och Hawarden-Castlo i Norra Wales, der ban hittills uppehållit sig som gäst hos sin aväger, skall öfvergå i den Gladstoneska fa