Göteborgsposten – 19 juni 1874, sida 1

L— — — —— — Blanche dröjer länge denna morgon. Purmton, gå upp till miss Irbys rum och säg, att kaffet väntar. Hofmästaron skyndade att uträtta ärendet. Han återkom snart med en skugga utbredd öfver sitt runda blomstrande ansigte och sade: — Miss Irby mår ej väl denaa morgon. Cressy, hennes kammarjungfru, säger, att miss Blancho bar en allvarsam hufvudvärk och beder er ursäkta hennes uteblifvande. Det oroliga uttrycket i sir Arthurs ansigte blef ännu märkbarare. Han tog dock plats vid kaffebordet och Lowder satte sig äfven. — Bär upp kaffe till miss Blanche, Purmton, yttrade baroneten till hofmästaren. Helsa henne ifrån mig och säg, att jag hoppas få se henne frisk vid frukosten. Purmton framförde helsningon, sådan den gafs honom, Då måltiden var slutad, såg baroneten på sitt ur och anmärkte: — Kloekan är redan half nio, Guy. Jag skall möta mr Roy klockan tio, och innan jag träffar honom måste jag ha ett samtal med min lagkari. Jag önskar, att du åtföljer mig till logkarlen. Vi skola Bu gå till biblioteket, taga ut våra penningar och förbereda oss för affärer. Han gick förut till biblioteket, och Lowder följde omedelbart efter med hårdt klappande hjerta. Då sir Arthur öppnade biblioteksdörren, ryckte en vindil den bort från baronetens hand, och han såg genast vid inträdet i rummet, att fönstret var öppet, och att det skarpa draget härledde sig deraf. — Huru vårdslöst! utbrast Lowder. Purmton har låtit fönstret stå öppet bela natten, och det vid ett tillfälle då vi har tvåtusen pund i huset! Ni borde afskeds honom, min fer. Sir Arthur fäste ej någon uppmärksamhef vid dette yttrande. Han blickade på fönstret och derefter på skåpet