Göteborgsposten – 18 juni 1874, sida 1

Kropps aktiebolag. (Korrespondens till Göteborgs-Posten.) Stockholm d. 16 juni. Kropps stenkolsaktiebolags ordinaris bolagestämma, hvilken hölls i går å lilla börssalen, var visserligen i: åtskilligt olika den extra bolagsstämman som hölls af samma bolag d. 13 i sistlidne månad, men rättvisan påkallar likväl det erkännandet, att båda stämworna hade ett obestridligt syskontycke. Nästan samma personer voro nu tillstädes, eamma ordförande fungerade äfven, kapten v. Francken, stämningen bland bolagsmännen var densamma, kapten Lundborg gick nu lika skoningslöst till väga mot styrelsen som vid förra stämman, han behandlades af sina motståndare ingalunda välvilligaro nu än förra gången, men styrelsens närvarande ledamöter iakttogo nu en mera reserverad, eller resignerad hållning, meddelende endast faktiska upplysningar då så ansågs nödvändigt. Då i revisioneberättelsen åtskilliga anmärkningar förekommo beslöts föret att hvarje anuärkningspunkt skulle särskildt föredragas och afgöras; men då man hunnit till andra punkten; tyckte en talare bäst vara att man ordade om förvaltningssystomet i dess helhet, så att hvar och en kunde andraga hvad han ansåg anmärkningsvärdt, och ehuru detta förolag var stridande mot det redan sattade beslutet om föredragningasättet, så rönte den antydde talarens förslag den framgång att ordföranden ansåg att en generel diskussion kunde företagas, hvarföre såväl revisionaberättelsen, som de vid densamma fogade reser: vationerna och förklaringarne borde uppläsas, och derefter meningsutbyte börja. Detta blef derigenom så extensivt som möjligt, och då nu fältet var öppnadt för en granskning af förvaltningssystomet, så sparades visst icke på anmärkningar, och skarpa repliker framkommo i mängd. Då af både styrelsens och revisorernas berättelse oförtydbart inhemtades, att allt annat än sämja och förtroende varit inom styrelsen rådande under öfverläggningarne och vid besluts fattande: att emellan verkställande direktören (hr v. Heidenstam) och disponentdirektören (br Lundborg) sådana stridigheter uppstått, att majoriteten inom styrelsen d. 29 västl. april beslöt skilja disponenten från sin befattning, hvilken åtgärd försnledde ordföranden skriftligen förklara att han gjorde msjoriteten inom styrelsen fullt och ensam ansvarig för den oreda, olyckor och förluster som måste uppkomma; att genom den rådande ocåujan, bolagets angelägenheter icke blifvit med orforderlig energi skötta, — så inses lätt att rika materialier förelågo att användas till projektiler. De som ställde sig på styrelse-majoritetons sida sköto skulden på herr Lundborg, hvaremot han och hans försvarare sköto skulden för det som illa gjorts eller alle icke gjorts på nyssnämnde majoritet i etyrelson. För att försvara sig och samla glödande kol på sina motståndares i styrelsen hufvuden hade hr Lundborg utgifvit en tryckt broschyr på 77 oktavsidor, och såsom repressalier användes nu äfven mot honom stränga tillvitelser, likvisst mest för hans trotsiga och egenmäktiga bandlingssätt, hvarpå såsom exempel anfördes, att då grufingeniören vid Bjuf var sjuk, kamreraren afekedad och samtlige arbetarne vid grufvan gjort strike (vid slutet af förlidet år), i anledning hvaraf styrelsen förständigade hr Lundborg, som då vistades i hufvudstaden, att ekyndaamt nedress, så vägrade han att åtlyda besallningen. Derpå gat hr Lundborg vid stämman till svar, att hans härvaro just då var absolut nödvändig för att drifva på styrelsen, som genom sin långsamhet var rent ut sagdt omöjlig ; att vigtiga frågor just då borde afgöras i styrelsen som helst sysslade med smådetaljer hvarpå som bevis . anfördes, att vid fyra särskilda sammankomster hade delibererats om anskaffandet af en lur och två nattpelsar för brandvakten vid Bjuf, Då äfven vid denna stämma fördes herr Lundborg till last att han påyrkat införskaffandet af engelska. kolhuggare, ett experiment som kostat bolaget 7,000 kronor, hvilka bortkastats, emedan de engelska arbetarne hemrest, så meddelade hr Lundborg att om han icke blifvit skild från disponentbefattningen, utan fått mottaga de engelska arbetarne då de anlände till Bjnf, så skulle de icke hafva tillåtits resa hem, utan han skulle hållit dem qvar. Genom hvilka medel: Jo, de voro ganska enkla. Han, som. eger ett betydligt antal Kroppsaktier, är så intresserad för att kolbrytning i större skala skall komma i gång, och skulle genast tagit väl emot de främmande arbetarne, gått deras önskningar till mötes och icke alls tvekat att af egna medel fylla det A — L IAAHAELSIAA NOU 15 A U Z.