Göteborgsposten – 16 juni 1874, sida 2

församliogen voterade d. 1 mars 1871 enstämmigt med undantag af sju röster. Med denna förklaring bekräftade det blödande Frankrikes nyvalde representanter Napoleon III:s och hans dynastis afsättniug, hvilken redan uttalats genom allmän omröstning, samt pålade honom ansvaret för Frankrikes ruin, invasion och sönderstyckning. Tre år och tre månader hatva förrunnit sedan dess, och bonapartisterna bete sig åter som de, hvilka ha all rätten på sin sida och vänta sig snart skola ha äfven hela makten. Bonapartistbladet Pays säger, att deputeradena af venstern Schölcher och Testelin infunnit sig på redaktionsbyrån och i hr Clemenceåus namn utmanat redaktören, Cassagnac, samt tillika förklarat, stt de voro betogade att ställa en republikan mot hvarje medarbetare i Pays. Times är af den åsigt, att marskalk Mac Mahon måste snart fatta vigtiga beslut och intaga en energisk hållning. Bladet har länge debådat en snar upplösning af nationalförsamliogen och återgifver nu den hos många gängse tron att, om upplösningen beslutas, man icke genast skall skrida till de allmänna valen, utan att församlingen skall före ekilsmessan bemyndiga marskalken att regera utan parlament i några månader, kanske ett år. Man är så trött vid riksdageskandalerna, att ett dylikt beslut utan tvitvel skulle med en djup suck af lättnad helsas af landet. Krigsministern har inom nationalförsamliugen framlagt lagförslag om de åtgärder, som böra vidtagas vid härens öfvergång från fredstill krigsfot. Förslaget hänvisades till föravarsutskottst. Rykton ha varit gängse, att utrikesministern Decazes skulle afgå. men vederläggas. YÅ Carlistchesen general Elio bar anländt till Paris. I Marseille hafva tvenne unga män blifvit dömda till fängelse och böter, derför att de behållit hatten på, medan en andlig procession tågat förbi, och blåst röken från sina cigarrer åt det håll der en prest gick. I Avignon har ett kase blifvit stängdt, derför att gästerna derinne vägrade att på en poliskommissaries tillsägelse blotta sina huivuden, medan en procession tågade förbi. I Dinan har stadens musikkår upplösts, emedan den vägrat beledsaga myndigheterna vid en religiös procession. Från Spanien meddelas att Don Carlos gemål anländt till Elizondo, åtföljd från franska grärsen af en bataljon carlister. Don Carlos ejelt bade redan kommit förut för att mottaga henne. Detta synes vittna om, att carlisterna ännu ingalunda anse sin sak uppgifven eller förtviflad. Från Tyskland meddelas, att vid ett valmöte, som redaktören för det klerikala bladet Germania och en medlem af tyska riksdagen, P. Majunke, hållit igåTrier d. 7 d:s, polisen plötsligt inskridit och upplöst mötet. För denna åtgärd synas tillräckliga skäl icke hafva förelegat, ty ej blott den klerikala pressen, utan äfven tidningar af andra färger äro eniga om att förklara den otillbörlig. Enligt -Germanias stenograserade berättelse, var det följande yttrande af Majunke, som gaf anledning ull polisens inskridande: För öfrigt är jag icke hugsd för att påbörda en enskild man hela den kamp, som vi nu föra; ty Biemarck är -blott en stackars dödlig, han som hvarje annan; på sitt ejukläger ligger han nu lika hjelplös som en sjuk tiggare i sin koja. Nat. Zeit, uppmanar i anledning af hvad som förefallit regeringen att bålla sig lagens bokstaf noggrant till efterrättelse äfven i de fail, der lagen lemnar ett visst spelrum öfrigt för fiendtliga partisträfvanden. Den forne preussiske handels-och finansministern von der Heydt bar plötsligt aflidit af hjertsleg. Han var född i Elberfeld år 1801, öfvertog 1848 i ministeren BrandenburgManteuffel portföljen för handel, näringar och allmänna arbeten, blef i mars 1862 finansminister, men afgick redan i september samma år från sin post. Kort före utbrottet af kriget mot Österrike öfvertog han åter utrikesporstöljen, samtianskassade svart med skicklighet nödiga penningmedel. Under de sista åren hade ban lemnat det offontligas tjenst. Inom Englands Underhus har Newdegate föreslagit, det Huset skulle uppmana regeringen att inkomma med förslag om nedsättande af en undorsökningakommission angående de engelska klostren. Han jemförde förhållandena i denna riktning i England med dem i Italien och Schweitz samt meddelade, att det i England finnes minst 350 sådana institutioner, hvilka ej stå under statens uppsigt. Förslaget förkastades med 237 röster mot 94. , ÅT AR attan NRA