Göteborgsposten – 13 juni 1874, sida 2

Fran Utlandet. Då man läser berättelserna från den sranska nationalförsamlingen med dennas många förslag, motförslag, ändringsförslag och underändringsförslag, partiprogram, fraktionsprogram och hvad det allt heter, kan man nästan bli yr i hufvudet, och det synes svårt att få tag i en redig tråd. Dock visar det sig en ljusning i allt detta kaos. Denna ljusning är det ofta nämnda program, som venstra centern afgifvit och hvilket tydligen varit af stor ver kan inom församlingen, likasom det för öfrigt allmänt erkännes bafva framkallat djup sensation. Det visar sig ganska ögonskenligt, att ett betydelsefullt afgörande rycker allt närmare och närmare, i det frågan nu ligger mellan organiserandet af marskalkens makt och församlingens upplösning. Man påstår, att Thiers, som i allmänhet bäller sig helst bakom kuiisserna, icke haft sina fingar med i uppställandet af venstra centerns program; utan har det alltigenom nedskritvits af Casimir Perier och antagits utan någon förändring af venetra centorn. Men att Thiers likväl skänkt det sitt fulla bifall, är onekligt. Hans organ -Bien Publio säger öppet, att det otvifvelaktigt ekall komma att följas af en ator parlamentarisk handlipg. Venstra centern skall neml. begära af församlingen organiserandet af en ny republikansk. regering, d. v. 8. förverkligandet at det program som störtade Thiers, Vonstra centern anspelar ju också på art. 1 i Dufaures lagförelag, enligt hvilket franska republikens regering skall bestå af en senat, en deputerad kammare och republikens president såsom chef för verkställande makten. Alla republikanska tidningar uttala naturligtvis sitt bifall öfver partiprogrammet; endast det radikala bladet Rappel gör en invävning deremot, ty bladet förnekar nationalförsamlingen rätten att vara grundlagsstistande. -Le Tempstror, att 52 medlemmar af högra centern möjligen skola sluta eig till den venstra. Röpublique Francasise, Gambettas organ, tror icke på framgång för programmet, hvars strandande skulle leda till den upplösning, hvilken 320 deputerade nu önska. Broglies blad le Frargais och det orlöanska bladet -Journal de Paris uppträda mycket tillbakadraget. Le Frangaishänvisar derpå, att programmet icke säger, om det gillar Mac Mahons konservativa politik eller vill följa Tniers eftergistspolitik. Detta skall visa sig vid debatterna ; deraf beror, huruvida ett förbund med venstra centern är möjligt. Den moderat-legitimistiska Gaotte de France vill återvända till lagen af d. 20 nov., hvilken utgör Mac Mahons enda grundlag. La Preese, presidentens eget organ, förkastar i de bestämdaste ordalag venstra centerns program. Sedan planen om organiserandet af det personliga septennatet strandat, återstår nu endast att förbereda valterrängen, emedan kammarens upplösning icke längre kan fördröjas. Hvad nu detta förberedande af valterrängen beträstar, hafva vi från Paris eller Versailles erbållit vigtiga talegrafiska underrättelser, hvilka angifva, huru den forna majoriveten aftagit i styrka, under det att vensterns åsigter vunnit allt mera i omfattning.