Göteborgsposten – 13 juni 1874, sida 1

munikationsfonden och å anslaget till Sagå drooch vägbyggnad; samt den fjerde, att riksdagen måtte så en i räkenskapsform uppj ställd årlig redovisning derest icke alltför stora kostnader uppstå eller svårigheter möta ötver statens samtliga tillgångar i fast och lös egendom jemte fordringar och skulder. Kongl. Maj:ts propositioa om försäljning, i allmänhet, af utarrenderadeflhemman och lägenheter, för hvilka årliga arrendeafgift icke öfverstego 200 kr., att besittas som Åutsockna eller allmänt frälse, har bifallits, men med tillägg att medlen skola levereras till riksgäldskontoret, för att efter riksdagens prötning användas icke till löpande utgitter Lutan till ioköp af skog bärande eller till skogsodling tjenlig mark. Såsom ett ytterligare bevis på riksdagens benägenhet för att genom återplantering af skog och inrättande af kronoskogar i skoglösa orter på den vägen söka förekomma den hotande skogsbrist hvaröfver man klagar, höjes det anelag, 258,287 kronor, Kongl: Maj:t begärt till befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, till 450,000 kronor. Dessutom ställdes, utölver det anslag Kongl. Maj:t föreslagit till de nuvarande 6 skogsskolorna, ett exira anslag af 7,600 kronor för 1875 till K. M:t disposition för inrättande af tvålinya skogsskolor och 15,000 kronor lemnades för ansällande at högst sex skogsingeniörer till enskilda skogsegares tjenst. Den frikostighet riksdagen här visade tordeghafva sin grund i motvijjan mot att inskränka genom prohibitiva lagar den enskildes rätt att sjelf ordna sin skogshushållning och hoppet att på upplysningens väg vinna de önskade förbättringarna. I lagstiftningsväg har rikedagen för sin del beslutat att skogsåverkan skall anses som stöld och att en särskild lag, hvaruti export och atverkning af ungskog förbjudes, der den ej är behöflig för skogens ändamålsenliga vårdande, skulle utfärdas. för Norrbottens län att gälla från nästkommande oktober månads början. Särskilda utskottets förslag om derna lags tillämpning ätven på de öfriga norrländska länen ville riksdagen deremot icke godkänna. I hufvudfrågan, om en förordning rörando enskilda skogar och dess vård, vunno hvarken K. Maj:ts framställning, som utgick från principen att man borde eörja för skogens återvext, ej heller utekottets, som i enlighet med Gotlandslagen antog ftidlysningsgrundsatsen, riksdagens bitall. Första kammaren avslöt sig i hufvudsaken till den förre, i öfverensstämmelse med hvad ledamöterna af kammaren inom utskottet i en reservation föreslagit; Andra kammarens flertal deremot ansåg reservanternas försiag mest oantagligt och biföll utskottete, sarnolikt egentligen blott för att få ett uppskot. Den nya regleringen af häradshöfdingarnes löner, säsom regeringen föreslagit, bifölls af riksdagen mod vilkor att häradshöfding ej i töljd af löneregleringen erhåller större pensionsrätt, än han förut kan hafva egt. För granskning af kronofogdarnes debiteringsoch redovisningslängder ötver bäradsmedel har riksdagen anhällit, att tre revisorer måtte utses af häradsrätten, till hvilken redogörelsehandlingarne skola vara inlevererade å företa rättegångsdagen af höstetinget. : På K. M:ts förslag lemnades till bidrag för en bredspårig jernväg mellan Sunnanå hamn vid Wenern öfver Mellerud och Vestra Ed vid: sjön Stora Lee till riksgränsen, en norsk statsbana till mötes under vissa vilkor en million kronor att utbetalas, då jernvägen blifvit afsynad och godkänd, samt medgafs att tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen skulle få byggas bredspårig, s framt tvärbanans fortsättning inom Norge till Trondbjem erhåller samma spårvidd. För bildande af en pensionsanstalt för folkskolelärares efterlemnade enkor och barn bar rikedagen uttalat sig och begärt att K. M:t måtte taga saken i förnyadt öfvervägande på en af K. M:t och rikets ständer redan antagen grund: ratt pensioneringen besörjes af folkskolelärarne sjelfva med understöd af statsmedel, men med skyldighet endast för blifvande och rättighet för nuvarande innehafvare af ordinarie folkskolelärartjenst att såsom delegare i anstalten ingå. Klockare, orglnist och folkskolelärare önskar riksdagen måtte framdeles få tillsättas af församlingarne sjelfva utan att särskild rösträtt tillkommer kyrkoberden vid de två förstnämnda valen och skolrådets ordförande vid det eista. Den nu klockare åliggande brefbäringsskyldigheten förmodar riksdagen kunna öfvertagas, lika väl som kronobrefbäringen, utaf postverket. (Forts.)