Göteborgsposten – 12 juni 1874, sida 1

Giudetta Carvelli. Hon är syster till Röde Carvelli, den ryktbare röfvarhöfdingen. — Hvad rör allt det der mig? Jag vill blott veta hvad som har afseende på honom. — Jag kommer nog till honom också. Han förvärfvade sig en vän på Sicilien — en ung engelsk flicka — en flicka: så vacker och älsklig, att man kunde vara färdig att dyrka henne! Hon hade ett ömt och medlidsamt hjerta, och för någon vecka sedan rymde hon bort från sin förmyndare i Palermo eller trakten deromkring och tog den .svagsinte engelsmannen med sig. Hon afreste till England med honom. Hon lemnade Sicilien på ett fiskarfartyg tillika med två tjenare och den svagsinte — Lowder ofbröt honom med ett utrop af förfäran. — De äro på väg hit? utbrast han. — De kommo till Neapel, sade Palestro lugnt. De foro bort till Vesuviivärdshuset och togo in der. Nästa morgon gick Giudetta — hon är en listig qvinna, Giudetta, må ni tro — och sade till den unga engelska damen, att hon var förföljd af sin förmyndare, och öfvertalade henne till att taga vägen öfver Termoli. Den unga damen samtyckte dertill. Hon begaf sig med sitt sällskap i väg till Termoli, sfsom hon trodde. Ungefär halfvägs blef hennes åkdon hejdadt af röfvare och hela sällskapet tillsångataget. Den natten fingo de hvila i Röde Carvellis tillhåll bland bergen, och de äro fortfarande der. Lowder torkade svetten från sin panna. — Denne Röde Carvelli är er svåger? sade ban. — Ja, och han skall göra hvad jeg tillsäger honom att göra. Om jag säger: låt den stackars engelsmannen går, skall han lyda. Om jag säger: Ådöda honom,; skall han lyda. Lowders ögon glänste till ett ögonblick af mordiak instinkt. . Men den nästa förjagade han denna djefvulska tanka. Usel som han var, kunde han dock ej med kallt