Göteborgsposten – 12 juni 1874, sida 1

zötland). — — Verldsutställningen i Filadelfia. Den komitå, (brr generaldir. C. O. Troiing ; öfverintendenten F. L. v. Dardel: öfverste C. G. Beyer; d:r Ch:s Dickson; expeditionssekr. frib. A. H. E. Fock; intendenten F. W. Scholander, fabriksidkaren C. F. Lundström; generalkonsul N. A. Elfving; prof. S. Stenberg; adj. vid Teknologiska institutet A. R. Åkerman; fabriksidkarne J. Bolinder, J. Lenning och C. Z. Lundström samt sekroteraren, intendenten vid Landtbruksakademien, C. Juhlin Dannfelt), som af K. M:t blifvit tillsatt för att vidtaga de för Sveriges deltagande i nämde utställning erforderliga åtgärder och handlägga dit hörande ärenden, hår nu afgifvit sitt utlåtande n:r 1, hvarur vi äro i tillfälle att anföra ett och annat. Komiterade meddelade törst följande utdrag ur den rapport, som d. 21 febr. 1873 afgafs till Förenta Staternas Kongress af den komits, hvilken erhållit uppdrag att om händer taga de förberedande ätgärdorna för utställningen: . Redan för flere år tillbaka uppstod inom NordAmerikas Förenta Stater fråga om sättet för ett värdigt firande af den ettbundrade årsdagen af nämnde Jands oafbångighetsförklaring. Den som dervid inom pressen först gaf uttryck åt tanken att härmed förena en internationel konstoch industriutställning var general Ch. P. Norton, — Förenta Staternas kommissarie vid 1867 års verldsutställning i Paris, — och ännu vidare utvecklades denna id uti en skrifvelse från Franklin Institution i Filadelfia till nämnde stads municipalmyndighet, hvilken ock föranledde denna att till frågans närmare, utredning tillsätta en speciel komitå under ledning at mr Jobn L. Shoemaker. Denna kommits första åtgärd var att bringa frågan under kongressens behandling, för att såmedelst från början gifva den en officiel karakter. I och härför hänsköts ärendet till den lagstiftande församlingen inom staten Pensylvania, som antog en resolution af den hufvudsakliga lydelse, att Förenta Staternas kongress ombedes att vidtaga lämpliga åtgärder för firandet af den etthundrade årsdagen af landets oafhångighetsförklaring i Fiadelfia på ett storartadt och fullt internationelt sätt medelst en för alla nationer öppen utställning af konstens, industriens samt jordoch bergsbrukets alster för att såmedelst möjligast fullständigt åskådliggöra landets snabba utveckling. Med anledning af denna framställning aflade kongressens utskott för ekonomioch utrikes ärenden den 16 juni 1870 ett besök i Filadelfia för att på stället inhemta kännedom om lämpligheten af denna stad för det ifrågasatta ändamålet och de uppoffringar, den vore villig att derför ikläda sig. Det sedermera häröfver afgifna utlåtandet utföll gynnsamt, och ordiöranden inom representantshusets ekonomiutskott afgaf en motion, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvikken kongressen under den 3 mars 1871 beslöt, att den föreslagna nationalfesten jemte dermed förenade internationella utställning skulla under loppet af år 1876 ega rum i Filadelfia, äfvensom att till vidtagande at härför nödiga åtgärder samt fortfarande ledning af detta företag inom ett år från sist anförde dag en komit borde bildas, sammansatt af en kommissarie och vice kommissarie från hvardera af republikens stater eller territorier, dertill utsedda af vederbörande statschefer. Under öfverläggningarne inom representanthuset rörande denna fråga gjordes från flere andra städer anspråk att blifva utsedda till lokal för den beslutade utställningen, och det lyckades den härigenom alstrade afundsjuka att förekomma intagandet uti ifrågavarande beslut af någon annan bestämmelse rörande sättet för beredandet af erforderliga penningetillgångar än ett förbehåll, att staten skulle vara frikallad från ansvaret för hvarje med utställningens anordnande förenad utgift. Den på uu anfördt sätt af ombud från de olika staterna och territorierna bildade komit sammanträdde första gången i Filadelfia den 4 mars 1872. Komitns första åtgärd blef naturligtvis att söka bereda nödiga medel för utförandet af det densamma lemnade uppdrag. I och härtör beslöto kommiterade att hos kongressen anhålla om bemyndigande att till sitt biträde få bilda en korporation, med benämning af The Centennial Board of finance, — Hundraårsfestens Finanskomitå, — hvilken skulle bemyndigas att genom försäljning af aktier söka uppbringa ett belopp af 10 millioner dollars, och på hvilken korporation komiterade skulle ega rätt att öfverlåta samtliga de rättigheter och skyldigheter, som erfordrades för att bringa det komiterade lemnade uppdrag till en gynnsam utgång. Genom en fongressakt; af den 1 juni 1872 bifölls denna ansöan, och utsågos derjemte inflytelserika medborgare inom samtliga stater och territorier till medlemmar af finenskomiten, hvilken befullmäktigades att söks bereda en kapitalteckning till ett belopp af högst 14 mill. dollars, fördelade uti aktier om 10 dollar hvardera. Med det kapital, som man på detta sät hoppades sammanbringa, borde kostnaden för upp förandet af för utställningen erforderliga byggnade äfvensom öfrige dermed förenade utgifter bestridas (— —