Göteborgsposten – 28 maj 1874, sida 2

Tyvarr bar nationalförsamlingen, som representerar åra sonaringar, den största svårighet att bilda en ast och likartad majoritet. Låtom oss hoppas, att on skall efter de sist vunna erfarenhetsrönen likaom vi medgifva nödvändigheten att taga lanlet till suverän skiljedomare af den enighet, som plittrar henne. Låtom oss hoppas, att hon: skall förstå, att ju längre hon dröjer, desto mindre molerata och förständiga skola de blifvande valen rarda. Den officiösa tidn. Frarais vederlägger ryktet, att Mac Mahon skulle under midistorkrisen hotat med att vilja ejelf afgå. Samma blad säger, att ministören enats om att medgifva, det nationalförsamlingen enligt yttersta högerns och venstorns önskan först förbandlar om kommunallagen; men den skall jemväl bafva beslutat uttala sin önskan, att vallagen derefter må komma under bebandling, eburu den likväl icke vill häraf göra någon kabinettsfråga. Korrespondenter från Paris påstå, att prins Napoleon ämnar uppträda som kandidat till deputerad för depariem. Sjöalporna efter Piccon, hvilken som bekant tagit afsked. Vid det ofvan nämnda fyllnadsval, som skall inom kort ega rum i departem. Calvados, ha republikanerna till sin kandidat utsett forne deputeraden Lecesne från Havre, under det bonapartisterna uppställa som sin kandidat Le Provost de Launay, prefekt för Calvados under kejsardömets sista år. De konungske hatva ännu icke träffat sitt val. Man ekall hafva upptäckt en plan till att bereda marskalk Bazaine möjlighet att undhomma från ön S:te Marguerite. På grund härat har uppsigten öfver honom skärpts, och marskalken har innestängts i sina rum. Vid drätselkammarens i Marseille sammanträde för några dagar sedan föreslog borgmästaren öppnandet af en kredit om 5500 fres till mötande af de kostnader, som skola fordras för firandet af festerna för Heliga Hjertat och Johannis Döparen. Kammaren antog enhälligt förslaget. De borgmästare eller mairer, eom efter kabinettet Broglies fall begärt sitt afsked, ha på officiös väg uppmanats att återtaga sina ansökningar. På Ambigu-Comique har man gitvit en posthum drame af Paul de Kock, kallad Alskaren at Månen, hvilken likväl icke eynes bafva vunnit något bifall. I Spaniens angelägenheter, åtminstone de från skådeplatsen för det borgerliga kriget, synes ett slags stiltje råda. Marskalk Concha, som åter gått mot söder med hufvudstyrkan af sina trupper, har ofter hvartannat besatt Orduna och Vitoria i Alava, der hab för ögonblicket lagt sig stilla i väntan på penningar och förråder från Madrid. Concha befinner sig således midt i carlismens härd, men han iakttager den största hemlighetssullhet i afseende på sina operationer. Man påstår tillochmed, att han drifver tystlåtenheten ända derbän, att han icke ens vill gifva krigsministern del af sitt förtroende, och man kan derför ej uppställa annat än onyttiga gissningar i afseende på hans militära planer. Man. känner ej heller carlisttruppernas rörelser bättre; en del af dem synes hafva stannat qvar i trakten kring Bilbao, under det att den andra delen sannolikt måst draga sig undan för att gå att öfvervaka marskalk Conchas marsch. Ibland omtalas några mer eller mindre mördande ekärmytslingar, och några friskarors inbrott i provinsen Santander; men allt detta är endast omähändelser, hvilka sakna vidare inflytande på utvecklingen af de verkliga militära operationerna. Kejsaren af Ryssland säges bålla sig alldeles utanför de religiösa förvecklingarne. Under det han var i Stuttgart, ville sålunda gammalkatolikernas biskop Reinkena hafva söreträde hos honom, men vögrades det. 1 Konstantinopel skall ett mordförsök hafva gjorts mot Nikolitzsch, direktör för österrikiska Lloyd. Han hsr svårt sårats al ett pistolskott. — Från England meddelas, att tvenne britiska örlogsfartyg törvat emot hvarandra i Palermobugten och illa skadats, bland dem contreamiralon Randolphs flaggskepp NarÅ cissus.