Göteborgsposten – 28 maj 1874, sida 2

örsen af marskalk Serrano. Det kan derföre an se ör gifvet att spekulationen endast för ögonblicket astat sig på dessa papper, som nog inom kort åter kola falla i sitt förra vanvärde. Det är ännu för tidigt att bedöma det inflytande om de politiska händelserna i Frankrike skola utsfva på börsens bållning. Det kan i förbigående förjena snmärkas att Thiers fall för ett år sedan gelast bragto börsen att stiga, hvaremot det första utrycket. af Broglies afgång var å la baisse. En belgisk tidning Honiteur des Intörets malericls meddelar följande tablå öfver beloppet af de lrån olika länder utgifna kreditpapper under de fyra första månaderna af innev. år. Vi upptaga summorna i jemna tusental francs. , Stats-olEreditJernvägar ler kominstit. o. industriLändernas namn. manallän olla bolag Summa Tyskland. — 10,125 66931 77,056 Österrike-Ungern 9,000 — 15,000 24, 000 Amerika 27,8100 — 312572 340.442 Belgien . .. 78400 — 400 788 Frankrike 3.484 — 12.010 155524 Storbritannien .. 125,000 56,250 392,445 573, 695 Italien.... — 3.000 28,350 31,350. Holland. .. 2,777 507 41891 465,176 Tortaga 2 Å— 1,500 1500 Ryssland. 12.000 10,000 174.035 196,035 Schveiz.... 16.380 7,540 806,132 110.652 Summa 274,911 87,422 1.13 .396 1,493,915 Det är således, som man finner, en summa af i det närmaste balfannan milliard francs, som under dessa fyra månader krediten begärt af den allmänna penningmarknaden. De sex sista månaderna af 1873 hade visat en emission af 3258 millioner, de sex närmast föregående 7650 mill. i kreditpapper af alla slag, men 1873 års totalsumma understiger dock med vid pass 2000 mill. den för 1873. Dessa siffror bevisa, att en ansenlig återgång håller på att göra sig gällande i den förut öfverdrifoa kreditpappersemissionen. Man kan icke gerna undgå att häri se en lycklig varsel för affärslifvet i en icke aflägsen framtid. Om finansverlden har mod att ånnu någon tid — och ja längre desto bättre — fortgå på den väg, som den nu ioslagit, så är det säkert, att man jemförelsevis snart skall lyckas göra situationen ren och klar och befria marknaden från de ledsamma följderna af de förra årens brist på återhäll. Men olyckligtvis hade det onda slagit så djupa rötter, att dess afhjelpande nära nog synes ba tills vidare dödat företagsamhetsandan i de flesta länder, Ty om man ifrån ofvanstående totalsumma af låning, 1,493,915,000 francs, frandrager de engelska och amerikanska lånesummorna, så återstå för hela det öfriga Europa icke mer ön 580 mill. för fyra månadera tid, hvaraf dessutom mer än 300 komma på Ryssland och Schweiz. Det bör ytterligare anmärkas, att det är den engelska marknaden, som betäckt de amerikanska jernvägslånen, hvilka nästan icke ens utbjudits hvarken i Tyskland eller Holland. Det är sant, att isynnerhet detta sistnämda land ännu har så djupa känningar af den sista amerikanska krisen, att kapitalerna derstädes skulls ha dragit sig för att våga samma spekulationer på nytt. En annan anmärkning, som är af intresse, är den relativt ridaa summa, som tagits i anspråk af kreditinstituter under detta år. Om man fråndager det belopp, som kommer på Storbritannien, så återstår för hela det öfriga Europa endast 31 mill. francs, hvaraf 10 mill. för Tyskland, 10 för Ryssland, 73 för Schweiz och 3 för Italien. I hela det öfriga Europa har under dessa fyra månader icke uppstått något enda nytt kreditiastitut grundadt på aktieteckning. Som bekant var det mer än någonting annat grundandet af de många nya bankerna; som under 1872 och 1873 förorsakade kriserna. Man bör kunna boppas att de banker, sam ha lyckats att med lifvet gå igenom denna svåra period; skola ba hemtat lärdom af egen och andras dyrköpta erfarenhet och för framtiden lägga verkligt sunda principer till grund för sin verksamhet. Nära tre sjerdedelar af alla de summor, som under dessa fyra mänader begärts af den allmänna krediten, äro bestämda till allmännyttiga företag, jernvägar och industriela bolag. Man kan icke annat än känna sig tillfrede öfver ett sådant förhållande och önska att året ända till slutet må motsvara begynnelsen. Om då också skörden skulle blifva god, kunde man hoppas att möta nästa år med en så stor kapitalbesparing, a:t man med mera varsambet. än förut skulle kunna återknyta den afbrutna tråden af en lifligare finansiel verksamhet. i4 Förenta Staterna ha, som bekant, allt sedan successiovskriget. lefvat under en sträng protektionistisk regime. Bland de andre åtgärder, hvarigenom man sökt att reparera följderna af den allvarsamma rubbning i bandelsförbållandena som kriget medfört, var äfven att förbjuda nationaliseringen af alla i utlandet bygda fartyg för att skydda det inbemska skeppsbyggeriet och sjöfarten. Men följden häraf bar varit en helt annan än den beräknade; Förenta Staternas handelsflotta bar derigenom blifvit dömd att duka under för den utländska konkurrensen. För hvarje år minskas procentantalet af inhemska fartyg i de amerikanska hamnarne i förhållande till antalet af de utländska, och detta på samma gång som både exportoch importvärdet ofantligt stiger. Saken är helt naturlig. När de amerikanska redarne icke kunna köpa utländska steamers och icke heller täfla med dessa, isynnerhet de engelska, nöja de sig med att i stället bygga träfartyg och dessa vanligen för billighetens skull så dåligt utrustade, att den minsta olycka till hafs.bringar dem att gå till bottnen. Under sådana förhållanden visa sig assuransbolagen allt strängare, hvarföre befraktarne finna mera uträkning att vända sig till utländska fartyg. Å andra sidan ha de höga skyddstarifferna, som införts för att gynna ———— Hon skrämd! utbrast den röfvare, som förde best efter Oarvelli. Hon är ungefär lika skrämd