Göteborgsposten – 22 maj 1874, sida 2

Times säger, alt då ban d. 16 återkom srån Versailles till S:t Lazaress banstation i Paris, tföljd af Casimir Pörier och amiral Pothrav, mottogs han at den församlade folkmängden ned starka hurrarop. Stor rörelse rådde bela aftonen på boulevarderna, men intet tecken ill oroligheter ayntes. Börseh var stängd, innan underrättelsen om ministörens sall uppnådde Paris, kurserna söllo något, men stego åter mot slutet. Det uppgifves äfven, att ryska sändebudet Orlow d. 17 begaf sig på morgonen till Thiers, för att uppläsa för honom en längre skrifvelse om krisen till kejsar Alexander i London. Ett telegram till Köln. Zeit. vill veta, att den diplomatiska kåren visar en viss oro och gifvit uttryck åt den mening, att Thiers måtte ställas i spetsen för den nya ministören, hvilket man skulle anse innebära löfte om en längre tids lugn och ro. Tidningen Figaropåstår, att telegrafen varit i verksamhet hela eftermiddagen d. 16 mellan Versailles och Chiselhurst, i det br Levert, deputerad för Pas de Calais, hvarje qvart telegraferat till kejsarinnan angående de parlamentariska tilldragelserna. Man påstår nu, att de Broglie baft för afsigt att få hertigen at Aumale till president i sin tillämnade öfre kammare, Denne president skulle, som bekant, vid Mac Mahons afeller bortgång öfvertaga presidiet öfver republiken, tills nationalförsamlingen gjort sitt val. Detta skulle, säger man, varit liktydigt med monarkiens återinförande genom en orlganek prins, hvilken sannolikt icke skulle dragit i betänkande att göra en kupp. Det är i viss mån oroande underrättelser, som i dag nå oss från Italien, der ställningen synes vara i vissa hänseenden ganska kritisk, värmast hvad de finansiela angelägenheterna beträffar. En italiensk korresp. telegraferar till Times härom: Sakerna börja att i Italien antaga ett allvarsamt utseende, och man kärner med sig, att fiaansiela svårigheter äfren innefatta en fråga om national tillvaro. Falot ligger icke helt och hållet hos regeringen, fastän en statsman icke borde gå in på att taga ledningen at en nation om band, ifall ban icke avser sig kunna leda den på eidt fött; men klandret drabbar icke heller parlamentet, om icke så till vida som det representerar de desorganiserande elementer, som röra sig inom folket. Det onda bar sin rot i denna personliga och kommunala sjeltviskbet, som öfverallt står hämmande i vägen för det allmänna bästa. Det är detta, som gäckar alla försök till minskning af utgifterna genom reformer i förvaltningen, upphäfvandet af sinecurer, undertryckandet af en mängd onyttiga inrättningar etc. Det största hindret för den allmänna välmågans utvecklirg ligger dock i försvarsverkets organieering. General Ricotti tyckes ej kunna iase, att en armås duglighet beror ej ollenast af dess numerär, utan äfven af dess organisation och det lands finansiela etäll ning, som skall underhålla den. Om det nu vore möjligt att genom den yttersta ansträngning af de allmänna bjelpkällorna få ihop de 144 mill. kronor som anses nödvändiga för att väpna och ekipera en här om 300,000 man, förutom utgifterna till: reserv och befästningar, är det likväl tydligt, att en sådan styrka ej skulle kunna rycka i fält, utan att uppgifvas efter en månads operationer af brist på medel. Detta påpekas ofta af Bismarcks och Moltkes organer samt af andra välsinnade tidningar från alla land, men utan framgång?Det skulle också synes nästan vansinnigt att underhålla en sådan här, sedan Italien ru e. iuppnått den politiska korsiguration, det esterm äeträfvat och för hvilken det ej beböfver belo fara något fientligt aogrepp. Men i Italiens försvarsväsen ingär den nationala uppfostran som ett vigtigt element; och på den fot, hvarå olkundervisningen foefioner sig der i landet, är undervisningen för ungdomen vid regemervtena en nödvändighet, för att icke säga en tvälsignelse. 6 —— da Från England meddelas, att den kej at äerlige prinsen besvarat czarens besök i Chiya selhurst. ag D. 16 d:s gass den förut omnämnda fe ch I sten för czaren i Kristallpalatset i Sydenham ed Mer än 40,000 åskådare voro härvid tillstä e-des, och ezaren, storfurst Alexis samt all: itI medlemmar at Englands kungl. familj, uton da drottningen sjelf, bevistade konserten och de caPraktsulla syrverkeriet. Vädret var vacker ermen kyligt, czarens mottagande deremot syr ti-nmerligen varmt. Czaren sörde prinsessan a ge-Wales vid armen. onDen af regeringen nedsatta kommiesio ata som bar till åliggande att afgifva berättels öfver de bestående arbetarelagarne, egnar si med fullt allvar åt detta sitt vårf. Berå telsengom lagen ang. busbondfolk och tjenar är redan temligen redo och skall iplemoa one kort efter pivgst. Till medlet af juni hopp: rån kommissionen få sitt utlåtande öfver den ara mycket häcklade Criminal Law Amendemer de särdigt. 373 Videchiöarnes asträdande till England kb: skett under följande vilkor: Konungen bebå jssa ler sin titel af konung och uppbär en ål AATAAY EA an I 2 1