Göteborgsposten – 12 maj 1874, sida 1

Stockholms-korrespondens. Den 10 maj. Som vanligt mot riksdagens slut följa sammanträdena tätt på hvarandra, och .det blir allt svårare att söka i en äfven sammanträngd form redogöra för hvad af riksdagsförhandlingarne kan vara märkligt, liksom det blir hardt nära omöjligt för riksdagsmännen att egna många vigtiga ärenden behörig pröfning. Första kammaren har redan hatt under denna riksdag vid pass 60 plena och Andra kammaren med sin, äfven utan dubbelmening, mångtaligare personal, åtskilliga slera. Härtill kommer nu, att K. M:t låtit meddela riksdagen två så vigtiga ärenden, som komiterarnas förslag om ordnandet af vårt försvar till lands och sjös. En del tidningar hafva redan börjat redogöra för innehållet af det förra; vi skynda derföre att, innan vi tala något om riksdagen, kasta en blick på det senare, det af sjöföravarskometen afgilna. Departementschefen, statsrådet frih. Leijonbufvud, har, i likhet med hvad som departementschefen, statsrådet Weidenhjelm föreslagit beträffande härordningen, hemställt, att K. M:t mätte tillåta betänkandet att tryckas och till riksdagens ledamöter utdelas; fastän han, som det i statsrådsprotokollet sägas, ännu ej hunnit underkasta komiterades förslag den allvarliga granskning, ärendets vigt kräfde, innan detsamma blefve underställdt K. M:ts pröfning. . Komiterade, som haft i uppdrag att -utarbeta förslag till sjöförsvarets ordnande hufvudsakligen på enahanda grunder som det tör landtförsvaret uppgjorda, eller allmän värnepligt och indelningsverkets sucessiva upphörande utgå i afseende på värnepligtens tillämpning från en något olika plan mot den af generalstaben uppgjorda, enligt hvilken Lutskrifning af flottans bemanning skulle inskränkas, icke allenast till särskildta områden, belägna vid vissa delar af kusten, utan äfven till att bestämdt antal värnepligtige årligen från hvarje sådant Flottan tilldeladt utskrifningsområde. Ur förslaget om ordnande af Flottans personal hafva vi för öfrigt att meddela Flottans personal består af en fast, aflönad stam, militär och civil, af en skeppsgossekär till stamtruppens rekryterande samt värnepligtiga. Militärstammen utgöres af officerskåren, underotficerskåren och sjömanskåren (officerskåren 228, underofficerskåren 270, sjömanskåren 2400) utgörande 12 stamkompanier tör de värnepligtige, hvilka på dem fördelas. Eliter till ett antal at 240, äro inbegripna i slutsumman. (Den årliga kontingenten af värnepligtige beräknas till 1500 och i krigstid, då alla 12 klasserna inkallats beräknas, utom stammen, flottan kunna päräkna omkring 9000 man.) Till vidmakthällande af flottans officerskår i fullt tjenstbart skick skall finnas en permanent reservstat, dit officerare af kaptens-eller högre grad, då sådant pröfvas för tjensten nyttigt kunna förflyttas. 24 Civilstammen utgöres af: Flottans civila kärer samt af varfskåren (den senare 525), skeppsgosse kåren, beräknad till 350 man, deraf 16 skeppsgosse korporaler. t Värnepligtige utgöres af: Sveriges samtliga sjö fartsidkande manliga befolkning, maskinistpersona och skeppshandtverkare, hvilka äro tjenstskyldigvid flottan. Såsom sjöfartsidkande råknas: a) sjöfa rande, hvilka före 21 års ålder hatva idkat sjöfar å hvad farvatten som helst, minst 12 månader i artyg af minst 3 nylästers drägtigtal; b) fiskare som idkat kusteller hafsfiske såsom yrke minst 1: månader; c) alla, som äro anställda vid de unde sjöförsvarsdepartementet lydande kårer och stater så ock de, som åtnjuta undervisning vid flottans un dervisningsanstalter. Såsom maskinistpersonal räknas maskinister och elever, som hafva i sådan egenska! tjenstgjort å ångfartyg och ångslupar i hvad farvat ten som helst. Såsom skeppshandtverkare räknas ingeniörer och ritare, timmermän, smeder, plåtsla gare samt andra träoch metallarbetare vid skepps varf och sådana mekaniska verkstäder. som hufvud