Göteborgsposten – 11 maj 1874, sida 2

söran till växande träd eller delar deraf, eller ock af den växande skogen toge något, som vore af så ringa värde, att tillgreppet svårligen kunde anses hafva skett af vinstbegär; i sammanhang hvarmed. utskottet dels agifvit förslag till den förändrade lydelse af 1, 2 och 16 SS i 20 kap. strafflagen, som deraf måsto föja, dels ock vidtagit några, från det förra förslaget afvikande förändringar af mindre vigt uti 2 och 7 SS i 24:de kapitlet, af hvilka den väsentligaste torde vara den bestämmelsen, att maximibeloppet af böter enligt 8 3 skulle höjas trån 500 till 1,000 kr. Sammansatta bankooch lagutskottet har nu inkommit med utlåtande i anledning af såväl K. M:ts proposition angående ändringar i lagstiftningen för enskilda sedelutgifvande banker som ock hr Wallenbergs isamma ämne väckta motion; varande de märkligaste af de förslag, utskottet i sådant hänseende afgifvit, följande: att enskilda bankers sedlar skola ovilkorligen, då de i bankens hufvudkontor till invexling företes, inlösas med lagligen i riket gällande guldmynt; att, med alstyrkande af K. M:ts förslag om anställande af kronans ombud vid de enskilda bankernas kontor, må stadgas, att chefen för finansdepartementet skall ega anställa särskild undersökning rörande bankens tillstånd och förvaltning när han så för godt finner; att såsom grund för sedelutgifningsrätten må bestämmas: a) det i allmänt förvar nedsatta grundfondshypotek; Py bankens reservfond, för så vidt den utgöres af så beskaffade säkerheter, som äro med grundfondshypotek jemförliga och blifvit i allmänt förvar nedsatta; Ö bankens fordringar till högst femtio procent af bankens hela grundfond, så framt vid hufvudkontoret befintlig kassa af lagligen i riket gällande guldmynt uppgår till 10 procent af grundtonden, samt d) alit vid hufvudkontoret befintligt, banken tillhörigt guld, som i värde öfverstiger tio procent af grundfonden och utgöres af lagligen i riket gällande guldmynt, så ock omyntadt guld samt utländskt guldmynt efter i riksbanken gällande beräkningsgrunder ; att till bestämmelsen härom må fogas följande stadgande: Finnes vid någon bank den sedelutgifningsrätt, fom densamma tillkommer, vara öfverskriden, skall, der förhållandet ej inom fem dagar blifvit rättadt, banken för hvarje dag sådant förbållande eger rum till statsverket erlägga ett belopp af ett tusen kronor. Inträffar ett sådant öfverskridande af sedelutgifningsrätten oftare, ankomme på K. M:t att återkalla det banken lemnade tillstånd att egna banksedlar utgifva; att bandsedlar må utgifvas å följande valörer, nemligen: 10, 50, 100, 500 och 1,000 kronor, samt tillsvidare och intill dess K. M:t annorlunda förordvar äfven å 5 kr. ; Och har utskottet afgifvit förslag till den häraf erforderliga förändring i Så 6, 9, 12, 13, 19, 27, 28, 30, 31 och 35 i den k. kungörelsen den 20 maj 1864 apgående enskilda sedelutgifvande banker. Reservationer mot utlätandet äro i särskilda delar anmälda af grefvarne E. Sparre och J. O. Mörner samt hrr von Gegerfelt, Gumeelius, G. Heggström, G. Jonsson, Philipsson, J. Ekman, 0. Månsson, Elfstedt, Wijkander, Nordenfelt och M. Pettersson.