Göteborgsposten – 9 maj 1874, sida 1

Article Image
1 ot S DÖÅÖ r du WEEK GATA dumt ega ssast anställning som brefskrifvare i Fäderneslandet. Från dessa skuggdilder ur lifvet vända vi så gerna våra läsares uppmärksamhet på en ljusare, en gladare. : Här om dagen påträffade vi nemligen i en tidning följande lilla hjertliga avis au lecteur, hvilken vi på det varmaste rekommendera till våra läsare, tilläggande att bidrag för det goda ändamålet gerna mottagas och. redovisas af 6. P:s Redaktion. Uppsatsen lyder som följer: ; Mäster Plut, visgubben. På högsta punkten af de kala bölder, som i vester begränsa staden Vestervik, omkring 100 famnar från landsvägen, ligger en liten låg, grå stuga, hvaraf ena hälften emot 18 rdrs hyra bebos af 62-årige lappskräddaren Aud. Magn. Andersson, vida bekant under ofvan anförda benämning. Gubben — hvars sång under yngre åren ersatte felanpå lekstugor -och hans lif, är sannerligen hvad man kan kalla poetiskt, hvarat fattigdomen utgör blott en del. En stark känsloglöd brinner ännu inom honom: han, så att säga, lefver i andlig måtto i sina visor. — Såsom bevis på hans oerhörda rikedom derutinnan må blott nämnas, att undertecknad efter hans säng upptecknat öfver fyrtio melodier, hvaraf halfva antalet kan försvara sin plats i en efillkromk. De öfriga bilda en krans af de mest ädla, äkta formsköna folktoner, egande både estetiskt och historiskt intresse; och komma de framdeles att offentliggöras under ett dem värdigt namn: Gullharpan. s et händer icke sällan, att midt ibland oss står den vi icke känna. Sålunda är det först för 2:ne år sedan jag lärde känna mäster P. — i hans nedgående, ty tänder och röst äro illa medfarna af tidens tand. Men bergfast qvarstår hans lika säkra melodi-minne: en folktonens Ossian. Under mera än 30-årig sysselsättning med våra folktoner har jag icke kunnat finna så mänga äkta melodier hos ett huadratal individer (ty jag är icke musiklumpsamlare) som ensamt hos denne man! Sägen mig då, I alla vänner af den fosterländska kulturhistorien, hvars själ solktonen är, om icke denne man förtjenar någon belöning? — Uti vårt såsom fattigt ansedda land, lemnar hvarje är en och annan milionär det jordiska, utan att hafva skänkt det allmänna någon del af sitt öfverflöd. Den fattige lappskräddaren ifråga lemnar deremot alla skatter han förmått samla — skatter som skola hedra hans fosterland, skatter hvilka ingen millionär kan gifva. p Jag vågar derför lika bjertligt som vördsamt anhålla hos folkmusikens vänner, hos de tusende och många tusende, som under nästlidet år gåfvo en ytterlig hänrycknings bifall åt Lokk-, att de måtte skänka en skärf åt den gamle, i sitt slag ovanlige, måhända siste folk-barden. ÅÄfsigten är att åt honom inköpa den lilla stuga, hvars hälft han bebor, på det han med mera gladelig stämma må kunna sjunga : högt uppå berget sjunger jag så mången gångoch tå bo qvar på den plats, hvarest han har ris och ljung såsom bränsle oköpandes. Hurn glad skulle han ej bli, och gumman sedan . . .! De resp. tidningar, som godi ullt bj intaga ofvanstäende fila göra förtjenta om vår folkmusik. I Stockholm mottagas bidrag uti Abr. Lundquists musikhandel (Malmtorgsgatan nr 8), och härstädes: af undertecknad, som förbinder sig att noggrannt redovisa såväl för beloppet af mottagna medel som ock för deras användande. Vestervik i april 1874. C. E. Södling. Musiklärare vid h. elementarläroverket i Vesterrik. Nya Teatern har genom hr Gustaf Fredrikaons började gästspel återfått sin gamla. dragningskratt. Den utmärkte konstnären, som i framsägandelaf repliken och genomträngande i de minsta detaljer af de karakterer, han bar att återgilva, utan gensägelse står oöfverträffad på svenska scenen, har lagt nya lagrar till dem han förut här skördat, och. vitro knappast, att ors vårens tjusande dekorationer utom teatermurarne eller klatscharne från Chambrisren i Löonarde cirkus skola hindra våra många vänner af den dramatiska konsten att under den korta tid, som medgifves, egna konstnären sin varmaste hyllning. : X Mindre Teatern gifves i afton af hr Magnus Ringh en musikalisk-dramatisk soirs med ett särdeles lockande program: -Min ros i skogen, med m:ll Jansson som rosen, sång af hr Ejoribery samt en munter fransk 2:aktskomedi: En herre utan frack, hvari hufvudrollerna utföras af br Wagner och recettegaren. : I afton firar Göteborgs Gymnastiksällskap i högre elementarläroverkets gymnastiklokal sin femte årssammankomet, hvartill ledamöterna inbjudit ett stort antal vänner och bekanta af båda könen samt gynnare af deras vackra idrotter. Vid tillfället utdelas tvänne inom sällskapet subskriberade pris. För att åstadkomma möjligaste oväld och rättvisa vid utdelandet af. desamma ha medlommarne sjelfva medelst slutna sedlar utsett 6 af de täflande, hvilka kunna komma i fråga till hedersbelöningen. Juryn, som skall sfgifva slutomdömet, väljes vid tillfället och kommer att utgöras af trenno i dylika ömingar förfarna officerare. I går gaf magistraten sitt bifall till det af Trädgårdsföreningens styrelse begärda tillståndet, att en afton i veckan få vid ingångarne uppbära en konsertafgift af 50 öre. Detta gäller tiden från d. 1 juni till d. 15 saptember och inkomsterna fördelas med 43 till Masiktöreningens och 1; till Trädgärdsföreningens kassa. Barn under 12 är.och dem medföljande tjenare betala endast half afgift. Öfriga afmar utföres musik af föreningens kapell mot vanlig inträdesafgift. Äktie-egare och innehasvare af redan lösta årskort äro naturligtvis fritagna från denna förhöjning, om, de så vilja, men man väntar sig i detta ; hänseende. ett billigt tillmötesgående från allmänhetens sida. Hr och fru Egelan ba lördagen d. 16 d:s afslutningsbal å Lorensberg med vårterminens elever. vid det af dem här upprättade dansinstitatet. Dessa baler ha blifvit så omtyckta, att vanligen i förväg alla biljetter dertill varit antecknade, ö; Karlarne kunna då aldrig fästa sig fullkomligt vid nägot, utbrast en dam i ett sällskap, tacka vill jag då fruntimmorna-.— Boer om ursäkt, min nådiga-, replikerade en närvarande herre, jag vågar påstå motsatsen. — Såå, kan ni också bevisa det — Is, gubevars, jag har t. ex. ofta sett huru vi karlar kunna med en verkligen rörande tillgifvonhet fästa oss vid en gammal hatt rien W — —?—q—qFw..: F—— C Mm EA KO ALP: HS NE Ad 5 nm ——

9 maj 1874, sida 1

Thumbnail