Göteborgsposten – 6 maj 1874, sida 2

110c1 11.)59112 EPA 4 rodutternz, med undensag at dem i Sa I L ontes. San Pedro de Abanto och Savta JuI s liana; våra tropper halva på högra flygeln bei satt hela bergskedjan Galdame-. Marskalk Serrano har gitvit befallning om, att all materielen skall skickas mot Portugalete, och att man skall sätta eig i förbindelse med Conchas i i i ! 4 och Lasernas trupper. i å I Kl. 3 f. m. Carlisterne, hafva emedan de sunno sig i en svår belägenhet, vid degbräckningen öfvergi!vit ställningarne San Pedro de Abanto, San Fuentes och Santa Juliana, hvilka redan beH sats af regeringstrupperna, samt bergskedjan Galdames. Att Bilbaos undsättande skedde i hög tid, framgår deraf att, enligt utsago af personer derifrån, man der ända till i söndags åtta dagar sedan blott ätit majsbröd och sedan dess endast risbröd. Den gamle franske journalisten Emile de Girardin anser sig för en stor man, hvarför han ock alltid är färdig att tega hvarje regering under armarne med sina råd. För samma ändamål tillagar han nu en ny bok. Han tror sig nemligen kunna som lots föra septennatet mellan alla klippor och skär. Rågra tidningar offentliggöra ur denna bok en brefvexling mellan Girardin och Thiers från år 1871, hvilken så till vida är förtjent af uppmärksamhet, som det af densamma framgår, att Thiers redan då var för republikens definitiva grundande och icke först efteråt blifvit en e. k. förnuftsrepublikan. Det första af de föreliggande brefven är från Girardin till Thiers och bär datum: La Rochelle d. 11 febr. 1871. Girardin påtvingar i denna skrifvelse statschefen sina råd, i det han, såsom han säger, af blygsamhet erinrar om, att ifall nationalförsamlingen år 1848, Prim år 1869, kejsarinnan Eugenie i augusti 1869 och lagstiftande kåren natten mellan d. 2 och 4 september följt hans röst, ekulle man haft det mycket bättre. Han tillråder derför äfven Thiers att låta bekräfta fredsfördraget genom en folkomröstving. Thiers svar är dat. d. 14 februari 1871. Han förklarar deri Girardin, att det skulle vara äfven honom kärare att för 4 år utnämvas till republikens president, såsom denne tillrådt honom, än till president för ministerrådet, men derpå var det möjligt att tänka på grund af den konungska majoriteten i nationalförsamlingen. Vidare menar Thiers, att äfven han har för afsigt att låta genom en folkomröstning bekräfta fredsfördragot. En andra skrifvelse från Thiers är daterad Versailles d. 10 aug. s. å. Häri försäkrar Thiers återigen, att det skulle varit förnuftigast att antaga författningen af år 1848, men att det var omöjligt. Hans förnämsta strälvan måste nu gå ut på att hindra partierca från att rusa på hvarandra; endast derigenom att man drog ut på längden med alla frågor, skulle det vara möjligt att undvika det borgerliga kriget, återställa krediten och utföra det nödvändigaste. Thiers uttalar till sist det hopp, att ban skulle kuona framgå ur krisen som republikens president; hans ifrigaste önskan vore dock att få lemna makten såsom ven enskild undersåte af republiken. Från Frankrike meddelae, att Rochefort underrättat en af eina vänner i Paris, att han ämnar bosätta sig i London och der åter börja utgifvandet af sin beryktade Lanterne. För att studera och antaga det goda, som möjligen kan fionas i det achweiziska militärsystemet, har franska regeringen nu för första gången anstält en militärattach vid sin beskickning i Bern. ÖåÅverste Pierron, som erhållit befattningen, skall särskilt egna sin uppmärksambet åt de punkter i den echweiziska organisationen, hvilka kunna tillämpas på den nya territorialarmön, hvilken skall blifva Frankrikes hufvudsakliga försvarsreserv. Från Tyskland berättas, att det ultramontana partets chefer doratädes anstält åtskilliga wflykter till Mänchen och andra baierska städer, i afsigt att uppgöra en sälttågsplan för landtdagssessionerna i Berlin och Mänchen. De tyska biskoparne äro föremål sör ifriga hyllningar af sina trogne. Så ba 3000 gifta och ogifta damer nyligen gjort biskopen i Paderborn sin uppvaktning, och senast har ett antal valfårdande i Öfra Schlesien uppvaktat furstbiskop Förster i Breslau, hvilken förklarat sig skola förblifva sin sak trogen in i dödsstunden. Underrättelserna från Mindre Asien äro mycket nedslående. Endast i distriktet Angora dö degligen 100 personer af nöd och brist. En epidemi har äfven utbrutit bland Argora-gettorna, af hvilka mer än hälften re dan omkommit. Regeringen söker verksam lindra nöden. I England börja arbetarne nu att mer och mer underkasta sig i godo arbetslönernas eänkning, på ett ställe ända till 23 2 prot. elegrammer. IaCn . Å