Göteborgsposten – 4 maj 1874, sida 2

TLAI. OnsKuuvd9 Ötbt1t D)thHA SYN FEB J 1— sta kammaren nog skulle stå som en man vid hennes sida. En öfverensstämmelse bör finnas mellan statsmakterna, så att vi blifva oberoende af de politiska skyar, som gå öfver våra hufvuden. Hr Wallenberg hoppades, att vi en gång skulle få en motiverad dagordning, men till dess höll ban på reservanternas rätt. Tal. var belåten med att ståthållarefrågan, som under 14 år förekommit under en eller annan form, omsider blifvit löst. Hvad frågan om eftergift i tionde åt Åtvidaberg anginge, ansåg tal. den vara af underordnad betydelse och att den aldra minst bort framträda i en så storartad form. Tal. yttrade sig hufvudsakligen om lotsfrågan, upprepade utrikesministerns yttrande i densamma d. 24 januari, då tal. hyste hopp, att utskottet skulle i ämnet framkomma med något annat yttrande än en reservation. Det vore nästan tungt att höra, huru man bestred det kända och till och med i Danmark erkända förhållandet, att det funnes för få lotsar och att nämde land ej uppfylde lotsningen enligt 1857 års traktat. H. exc. Björnstjerna fann konstitutionsutskottets granskning vara ett för Sverige och Norge egendomligt förhållande. 57 S R. O. vore icke en död bokstaf för tal. och han trodde derför, att regeringens ledamöter gjort rätt i att icke inlåta sig i svaromål på reservationerna. Tal. ville dock svara, men förklarade att detta ej utgjorde ett prejudikat för framtiden. Med de tusentals mål regeringen bade att handlägga, vore det både glädjande och förvånande, att så få anmärkningar framstäldes mot de fattade besluten. Statsrådens göromål voro trägna, och de hade ofta ej lång tid att egna åt målens handläggning. I afseende på lotsfrågan upplyste tal. om att. Danmark sedan gammalt uteslutande de facto, om ock ej de jura haft lotsrätten i sundet. Då Sverige 1660 erhöll tullfrihet i sundet, erkände det dock Danmarks öfverhöghet, hvarpå exempelvis anfördes, att då våra krigsfartyg passerade sundet, fälde de toppseglet. I äldre tider, då-lotsniogen ej fanns i sundet, gjordes, försök att åstadkomma sådan, men detta var förenadt med både kostnader och svårigheter. Traktaten af 1857 afser ej lotsrättigheterna, ty det heter blott att lotsafgifterna skola vara måttliga, hvilket yrkande framstäldes från dansk sida, liksom en mening inrycktes om skyldigheten för Danmark att lotsa i Kattegatt och Bälterna. Våra lotsar hafva nu i 2 af sundet samma rättighet som de danska blott hafva i Drogden. Vär regering hade i denna fråga gjort allt hvad på henne ankommit. All rätt mellan folken grundar sig på häfd eller traktat, och hvad den förre beträffade, hade Danmark större rättighet än vi att åberopa sådan. Hvad slutligen lotsarnes antal anginge, borde det vara tillräckligt, då det uppgår till 3—400. Statsrådet Berg yttrade sig ännu en gång om ståthållarefrågan och framhöll dervid, att Sverige icke borde intaga en högre ställning i föreningen än riksaktens ord och anda föreskrifva. Grefve Oscar Mörner likasom grefve C. 6. Mörner försvarade reservationsrätten, då den medgifves af grundlagen i 48 8 i riksdagsordningen. En reservation behöfver ej blifva utan resultat, ty kammaren kan återförvisa ärendet. För sambället vore det mycket bra, om diskussion i sådana fall uppstode ty derigenom förekommes smygande missnöje. Sedan hrr Hallenborg, Wallenberg, gretve Henning Hamilton och frih. De Geer bemött några mot dem gjorda inkast, blef betänkandet lagdt till handlingarna. — bv O 8: 0 OAOD 2L — Särokilda utskottet för behandling af frågor rörande akogsväsendet bar med anledning af väckta förslag om ändringar i k. förordningen om egors fredande mot skada af annans husdjur och om stängselskyldighet den 21 decomber 1857 föreslagit riksdagen att i skrifvelse anhålla, : dels om utarbetande samt framläggande af förslag till sådan lagförändring, att det i nämnda författning stadgade stängselvitsord må upphöra att gälla inom det område, K. M:t efter framställning, grundad på ett af ordinarie landsting med 23:delar af de afgifna rösterna fattadt och af nästa ordinarie landsting med dylik 1östöfvervigt vidhållet beslut, finner skäl bestämma; dels att K. M:t efter landstingens hörande täcktes taga i öfvervägande, huruvida för landstingsområde eller viss del deraf bör förordnas om en efter ortförhällandena lämpad inskränkning i rättigheten att låta får och getter beta å skogsmark, som anses vara till gemensamt mulbete upplåten, på grund af 2 mom, i 5 af nämnda k. förordning; dels — med anmälan om det af en motionär (hr Danielsson) anmälda förhållande, att, vid inköp för statens räkning af skattehemman på Öland, angränsande hemman fått öfvertaga hela stängselskyldigheten mot dessa hemmans områden — det K. M:t täcktes i anledning deraf vidtaga den åtgärd, omständigheterna finnas påkalla. Fredagens plenum i Andra kammaren, Statsutskottet hade uti afgifvet utlåtande tillstyrkt bifall till K. M:ts proposition om försäljning af vissa kronolägenheter, hvilket förslag bekämpades af grefve De la Gardie, hrr Lyttkens, Åstrand och frih. Ericson, men förordades af hrr C. Ivarsson, O. B. Olsson, grefve Posse m. fl. och blef också bifallet genom votering med 110 röster mot 34. Åfven utoekottets förslag att de för dessa lägenheter inflatna medel skola af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret, för att användas till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, mötte motstånd af L. O. Larsson, J. Pehrsson, C. Ivarsson, O. B. Olsson och J. E. Johansson, hvilka ansägo ingenting böra nu bestämmas i afseende på medlens användande, hvaremot de öfrige 8 talarne yttrade sig för bifall till utskottets förslag, hvilket genom omröstning mot 57 nej med 85 ja äfven antogs. Derefter bäföllos samma utskotts förslag att för 1875 måtte anvisas 28,951 kronor 82 öre såsom anslag för vissa af Statskontoret förskottavis bestridda utgifter, och dess afstyrkande af hr Jöns Pehrssons: motion angående ändring i sättet för utbetalning af löner och arvoden vid vissa: embetsverk, och hr Adlersparres om skrifvelee till K. M:t i fråga om förbättrad utredning för beväringsmanskapet och stamsoldaten under öfningsmötena, det rörande den sistnämnda motionen dock först efter omröstning med 93 röster mot 47. Utan; öfverläggning godkändes Andra kammarens andra tillfälliga utskotts hemställan om afslag å väckt motion angående befrielse för kyrkoherdar å landet att utgöra 8 k. taxor och gärder. Samma utskott hade äfven afstyrkt bifall. till hr Ruthbergs motion om förbud mot skogsafverkning på vissa Gellivara-verken upplåtna jordområden. Efter en längre diskussion blef utskottets hemställan jemväl utan votering af Kammaren godkänd. Sammanträdet räckte mellan kl. 10 f. m. och kl. 4 e. m. Statsrädet Bergström aflomnade vid Kam. Farnas sammanträden i lördags på f. m. tilll