Göteborgsposten – 1 maj 1874, sida 1

VER Ppr periettuuj urtlanusuan Annongsct 40 utvägar måste kunna utfinnas, hvarigenom det blefve möjligt att under nya och måhända enklare former upprätthålla utöfningen åtminstone af de hufvudsakligaste åligganden, hvilka tillhörde nämnde embeten. Vidkommande nu här särskildt distriktchefsembetet i Vestra tulldistriktet, hvilket embete riksdagen, såsom ofvan blifvit ontydt, beslutat skola indragas utan att någon annan myndighet blifvit i dess ställe afsedd, uttalade styrelsen den alldeles bestämda mening, att ett med distriktehefens hufvudsakligen öfverensstämmande chefskap för den vidlyftiga och vigtiga tullförvaltningen i Göteborg icke kunde undvaras. Vidare erinrar styrelsen, att hvarken nutidens lättade kommunikationer eller förändrade anordningar för kontrollen öfver uppbörden kunde undanrödja behofvet af en på denna stora handelsoch förtullningsplats anställd förman för de sidoordnade tullafdelningarna, Men ehuru styrelsen ingalunda tilltrodde sig att med någon visshet på förhand bedöma, huruvida en styresmanna-befattning för nämnda tullförvaltning, skulle kunna med framgång uppdragas åt någon af de olika tullafdelningarnes chefer och af denne i förening med egen tjenst tillbörligen handhafvas. ansågs dock ett försök i denna rigtning desto heldre böra göras, som endast derigezom. någon större besparing i kostnaden för styresmannens aflönande kunde beredas. Om denna åsigt vunne K. M:ts bifall, blefve det dock nödvändigt att förr, än försöket bringades till utförande, framlägga närmare förslag såväl till den nya organisationen, som till de instruktioner, hvilka i sammanhang dermed borde vinna tillämpning. Då riksdagens sistberörda skrifvelse och generaltullstyrelsens deröfver afgifaa utlåtande den 23 juli 1869 anmäldes hos K. M:t, förklarade K. M:t sig fortfarande anse distriktchefsembetena hafva väl motsvarat sin bestämmelse och lämpligen kunnat till det allmännas gagn bibehållas ; men då utan tvifvel sådana anordningar kunde vidtagas, hvarigenom de hufvudsakliga bestyr, som nu tillhörde distriktchefsembetena, blesvo under en annan form vederbörligen tillgodosedda, hade K. M:t icke i denna fråga velat motsätta sig utförandet af riksdagens beslut, hvadan K. M:t förklarade sig biträda riksdagens åsigt, om att distriktchefsembetet i, bland annat, vestra tulldistriktet kunde, med der anställda expeditioner, i ndragas. I fråga om öfvertagande af distriktchefens göromål fann K. M:t den af styrelsen uttalade tanke, att möjligen en dylik befattning skulle lämpligen kunna uppdragas åt någon af de särskilda tullafdelnivgarnas chefer, som sknlle utöfva densamma gemensamt med sin egen tjenst; hvarjemte K. M:t anbefallde styrelsen att inkomma med ett närmare förslag, såväl till den nya organisationen, som till de instruktioner, hvilka i sammarhang dermed borde vinna tilllämpning. Deremot godkände icke K. M:t riksdagens beslut om verkställande redan vid 1869 års slut af distriktchefsembetenas indragning, utan förklarade K. M:t sig vilja framdeles taga denna fråga i förryadt öfvervägande, sedan det blifvit sallständigt bestämdt, hvad som skulle träda i dess ställe samt ifrågaställda nya anordningar blifvit vidtagna, Då generaltulletyrelsen i slutet på år 1869 afgaf sitt förslag till s. k. nermalstat för tullverket, föreslog styrelsen, att den blifvande styresmannen för tullförvaltningen i Göteborg skulle erhålla benämningen Tulldirektör, hvarjemte styrelsen förnyade sin framställning, att bestyret skulle uppdragas åt någon bland cheferna för de på platsen varande tullförvaltningeasdelningar, med åliggande för bemälde tulldirektör. hvilken borde af K. M:t förord nas för en tidrymd af 5 år mot en årlig godtgörelse af 2500 rdr, att utöfva chefskap öfver tullafdelningarne i Göteborg ochi stadens tullkammaredistrikt samt tillse, att en hvar fullgjorde sina skyldigheter, hvarjemte han skulle ega bland annat, alt, då tvister uppkomme mellan traftkerande och någon tullafdelning, i ämnet ofördröjligen meddela beslut. Uppdraget att kontrollera tulluppbörden skulle deremot, enligt styrelsens förslag, anförtros åt tallfiskalen. Den 11 sebruari 1870 aslät K. M:t proposition till riksdagen avgående tullverkets stater och förklarade deri bland annat, att K. M:t icke kunnat bifalla indragningen af distriktchessembetet i Vestra tulldistriktet förr än vid då varande innehafvarens af distriktchessembetet afgång eller frivilliga öfvergång på indragningsstat. I den föreslagna nya staten för tullverket upptogs dock ett belopp af 2500 rår till den ifrågasatta tulldirektören i Göteborg. I sitt svar härå till K. M:t ifrågasatte riksdagen, huruvida den organisation, som skulle