Göteborgsposten – 29 april 1874, sida 1

Handelsdborsen. Riksdags-Kaleidoskop 1874. XXNIII. (Forts. fr. n:r 96.) Emedan det åligger statsutskottet att behandla alla sådana frågor, som afse anslag, hvilka hos riksdagen begäras, tillkommer det ntskottet äfven att yttra sig rörande en mängd vetenskapliga institutioners både ändamålsenlighet och behof af materielt understöd. Detta är nu ett ganska vanskligt åliggande, och resultatet deraf blir stundom ganska kuriöst. Ett par exempel torde böra anföras, såsom särdeles belysande. Det absoluta behofvet af en rättskemists anställande hade länge varit insedt. Först mot slutet af 1872 kom den till rättskemistbefattningen antagne vetenskapsmannen i verksamhet vid det af honom sjelf anskaffade laboratorium; det årliga arvodet bestämdes till 2000 kronor. Göromålen tillväxte så, att han nödgades afsäga sig den lärareplats, han förut innehaft, och begära tjenstledighet från en lektorsbofattning. Under loppet af ett år, räknadt från d. 1 nov. 1872, verkstälde han 77 kemiska undersökningar, flere samtidigt och åtskilliga af den invecklade beskaffenhet, att för deras utförande erfordrats veckor. Han kunde under sådana förhållanden icke framgent nöja sig med ett så ringa arvode, utan begärde, att rättskemistbefattningen måtte uppföras på ordinarie stat och att innehafvaren af befattniogen erhölle professorslön. Denna framställning godkändes af sundhetskollegium, som likvisst i stället för att genast taga steget ut hemstälde, att K. M:t för 1874 ville höja arvodet med 1000 kr., hvarigenom dock, enligt kollegii förmenande, frågans afgörande endast komme att på ett år blifva uppskjutet. K. M:t föreslog derefter, att lönen för en rättskemist måtte å eundhetskollegii stat uppföras med 4500 kr. Men statsutskottet — i olikhet med den anktoritet, hvars yttrande i denna fråga borde vara afgörande — ansåg sig kunna bedöma att erfarenheton ännu icke ådagalagt, att de rättekemisten tillhörande göromålen äro af den trägna beskaffenhet, att för deras skötande allt framgent. fordras en persons odelade arbetskraft, och förordade derföre blott, att för bekostande af rättskemiska undersökningar akulle anvisas för 1875 på extra stat 3000 kronor. Ehuru både generaldirektören Huss, statset Wennerberg och åtskilliga andra fullt ompetenta törordade bifall till K. M:t förslag antogs i Andra kammaren utskottets på grefve Posses och hr Hörnfelte yrkande: de voro praktiska vetenskapsmän med högre vitsord naturligtvis. Om vetenskapsmän finge afgöra, huruvida veterinärundervisningen är bristfällig i vårt land, så vore den frågan snart besvarad, eller rättare sagdt, den är af dem, och äfven af praktiska män, redan besvarad; men statsutskottet skall behandla den, och hvarje törslag åsyftande ett väl ordnadt veterinärväsende, huru väl utarbetadt detta än må vara af både vetenskapsoch praktiska män, faller i statsutskottet. Begäres — säsom nu var fallet — 10,000 kronor till veterinärinrättningen i Skara, så svaras, mer än ett sådant läroverk erfordras icke; men då ett nytt förslag vid denna riksdag framlögges i syfte att utvidga och ordna undervisningen vid Veterinärinstitutet i Stockholm, och ehuru statsutskottet vid sistförflutne riksdag yttrade Åatt veterinärinstitutets byggnader nästan utan undantag voro sådana, att om läroverket skulle i detta afseende blifva i sitt gamla skick, dess verksamhet komme att förlamas — så vill ändå icke utskottet bevilja det begärda anslaget, utan anser att institutets verksamhet fortfarande bör förlamas, och samma åsigt biträdde äfven riksdagen. Om grefve E. Sparre, då han väckte mqtion om inrättande i hufvudstaden af en juridisk fakultet eller en högre juridisk läroanstalt med föreläsnings-och examensskyldighet, icks begärt att för frågans utredning och förslags upprättande 3000 kronor skulle ställas till K. M:ts förfogande, så hade ett tillfälligt utskott kommit att med motionen taga befatt