Göteborgsposten – 22 april 1874, sida 2

Från Utlandet. En ganska märklig tvist pågår för närvarande, hvilken till sina konseqvenser torde blifva af ganska stor vigt: neml. tvisten mellan den franske ingeniören v. Lesseps, såsom representerande Saezkanalbolaget, och åtskilliga europeiska stater, framför allt England, hvilka ej vilja underkasia sig den af bolaget bestämda kanaltariffen, utan genom en international kommission beslutat dess nedsättande. Detta beslut, fattadt i verldsbandelns intresse, har mötts med bolagets protest, som förklarar, att kanalen enligt upplåtelsebrefvet af khediven är en enskild affär, hvarför man icke eger att godtyckligt dermed umgås. Makterna säga deremot, att kanalen visserligen åstadkommits genom enskild företagsamhet, men likväl är så till vida af allmän natur, att det enskilda här får i viss mån vika för det allmänna, att här expropriationslagen kan så till sägandes tilllämpas. Lesseps har hotat med att stänga kanalen, genom att indraga lotsmärkena och släcka fyrarne, ifall makterna icke bevilja det af honom begärda anståndet för ett år med tilllämpning af kommissionens beslut. Det engelska intresset har spelat af alla krafter i Konstantinopel, hvarest sultanen visade sig först beredvillig att bifalla uppskofvet, men sedermera omstämts och nu befalt v. kungen af Egypten att, om Lesseps gör allvar af sin hotelse, genom regeringens embetsmän och betjente låta underhålla lotsoch fyrväsendet i Kanalen, på det icke den allmänna trafiken må lida af denna rättetviet. Utgången kan väl icke vara oviss: kanalbolaget, såsom den svagare, får gifva vika, det enskilta får träda tillbaka för det allmänna; men följden skall kanske blifva, att de enskilda krafterna hädanefter skola mindre gerna söka att främja utförandet af sådana stora företag som detta, för att icke, då de väl blitvit i ordning, berötvas en stor del frukten af sina uppoffringar och risker, eller åtminstone veta att på förhand skaffa sig i detta fall tryggande garanlier. Förliden söndag var en vigtig dag för republiken Schweiz, Då uttalade sig neml. let schweiziska folket åter öfver ändring af örfattning i riktningen af större centralisation, och om man får döma af ett från Bern ingånset telegram, synes segern afgjordt luta till len af förbundsregeringen förordade revisioen. För att den skall kunna antagas, behöfs let en dnhhel matnretat : mem RR Sn FR