—————7 — — inlemnat sitt betänkande om tullbevillningen, skall i fråga om bränvinslagstiftningen nu också hafva stadgat sin opinion. Några mindre väsentliga förändringar beträffande tillverkningen af bränvin lära föreslås. Hr Hammarbergs motion om förhöjning af tillverkningsskatten till 1: 50 pr kanna har blifvit asstyrkt. I afseende på försäljningen af bränvin föreslår utskottet riksdagen att vidtaga några mera anmärkningsvärda ändringar, då skulle bränvin ej få säljas. till mindre belopp än 100 kannor af annan person än den, som erhållit rättighet till partieller minuthandel eller utskänkning af bränvin. Minimum för mindre partihandel föreslås, till 15 kannor och rättigheten att utöfva sådan handel blifva beroende af särskild tillåtelse, i stad af stadsfallmäktige der sådana finnas, eller af rådstuga, och på landet af kommunalstämma. Rättigheten skulle meddelas endast för ett år och Konungens Befallningsbafvande endast få uppgifter på hvilka erhållit sådan. Minsta försäljningsbeloppet vid minuthandel sättes till 12 kanna och förbjudes delning af det köpta mellan flera personer samt förtäring deraf på stället. Den kinkiga frågan, som hr Leijer framdragit i sin motion, om att förbjuda kommissionärskap för försäljningen af epirituosa, säges utskottet sökt lösa gesom att det skulle stadgas: ÅEj må någon tillhandagåj allmänheten med anskaffande af bränvin i mindre belopp än han sjelf eger försälja. Ej heller må innehafvare af rättighet till försäljning låta genom ombud å annat ställe, än der han sin försäljningsrätt utöfvar, till köparen utlemna bränvin i mindre parti än 100 kannor. Riksdagens särskilda utskott för skogslagstiftningen lärer, trots sin flit och sina ihärdiga öfverläggningar, icke ännu hunnit från preliminärernaj beträffande behandlingen af den Kongl: propositionen långt mindre fattat några definitiva beslut: Om det sammansatta utskotts öfverläggningar, som behandlar privatbrukslagstiftningen, och der man från de resp. utskotten tycks hafva insatt sina bästa krafter, förljudes ingenting annat än att diskussionen pågår. Samma förhållande gäller i afseende på utskottet som öfverlägger om häradshöfdingelönernas omreglering. Den kongl. propositionen möter motstånd, från dem som icke vilja ha en förändring och dem som vilja hafva en radikal sådan. Om medelvägspartiet skall segra är ovisst, men pluraliteten inom landtmannapartiet lärer vara gynsamt stämd mot det förslag regeringen framlagt. Någon tillförlitlig kombination för valet af fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret hör man ännu ej omtalas och en sådan torde knappast kunna uppställas på förhand innan kamrarna utsett sina förtroendemän att verkställa sjelfva valet. I afföningen åt hrr fullmäktige i riksbanken lärer bankoutskottet föreslå förhöjning så att hvarje fullmäktig skulle erhålla 400Ö kronor och de båda deputerade hvardera inalles 12,000 kronor. En och en halt månads semestre skulle derjemte tillförs säkras de senare till hvilkas biträde en vicedeputerad med, efter hvad vi hört uppgifvas, en sammanräknad aflöning pr år af 7000 kr. komme att utses. N