Göteborgsposten – 20 april 1874, sida 2

;3lI Irågan, då vi tatt narmare aQt om planen i dess detaljer. Från de evgelska katolikernas sida har en våldsam agitation satts i gång mot Newdegatees i parlamentet väckta förslag om inledande af en undersöknivg i afseende på kloeterangelägenheterna i England, Hertigen af Norfolk och hans slägtingar hafva uppbjudit allt sitt inflytande för att stämma Disraeli emot saken. I London har för de nödlidande i Indien insamlats det höga beloppet at mer än 100,000 und. Från Frankrike meddelas till belgiska tidningar, att bonapartisterna hota med att offentliggöra autograferna till de af kejsaren af Österrike och konungen af Italien med Napoleon III afslutade och egenhändigt undertecknade förbundsfördragen. At de förrymda kommunarderna från Nya Kaledonien har Rochefort afrest från Sidney tll Newyork och Jourde med de andra till San Francisco. I Quartier Latin i Paris anställas f. n. efterforskningar för upptäckande af gömda vapen och krigegeråd, som skola finnas derstädes ifrån Kommunens tid. Man talar mycket i Paris om en ministerkris, som skall hafva egt rum och framkallats af de varningar, som gjorts ett par tidningar derför, att de angripit Mac Mahons sjuåriga presidentskap. At marskalkens eget uppträdande vid tillfället drager man den slutsatsen, alt ett formligt erkännande af septonnatet skall vara ett vilkor, hvarförutan ingen kan innehafva någon plats i marskalkens kabinett. De ytterliga legitimisterna visa stor förbittring öfver regeringens bållning i detta hänseende, och en af dess ledare djerfves tillochmed förklara det för en anti monarkisk statskupp. Den :legitimistieka Cerole Frargaise vid Rue Richelieu bar gifvit en stor fest, hvilken de orlöanska prinsarne dock vägrat bevista, med undantag af hertigen af Chartres. Hollands regering har låtit upphäfva blokaden för flera pepparhamnar på Sumatras vestkust. Från Amerika skrifves, att den demokratiske kandidaten till guvernörsbefattningen i staten Arkansas med stöd af ett för honom gynsamt utslag från statsdomstolen fördrifvit den republikanske guvernören ur embetet och bemäktigat sig med våld hufvadstaden Little Roch. Den republikanske guvernören har anropat presidenten: Grants hjelp. Senare Post. I GÖnåve hafva en del arbetareoroligheter egt rum, utgångna från Internationale. Ur en tidning från platsen meddela vi följande referat: I måndags kl. 8 på morgonen omringade en talrik skara af Internationales anhängare en under arbete varande bygnad, på hvilken funnos några arbetare, hvilka vägrat lyda en socialistiskkomites despotiska befallningar. Bandet bestod nästan endast af utländingar, och det började med att håna och skälla ut arbetarne, hvilka kallades rebeller, fastän de hade lagen, den suveräna myndigheten i republiken på sin sida. Då dessa demonstrationer icke gjorde någon verkan, emedan arbetarne fortforo att sköta sitt arbete med ett lugn och en kallblodighet, som väckte allmänhetens sympati, togo socialisterna sin tillflykt till kraftigare vapen. Sedan de bombarderat arbetarne med murbräckor, stormade de in i byggnaden och rusade på alla de mötte. En af byggr adsentreprenörerna, en man vid namn Dagostino, som infunnit sig för att dela faran med sina arbetare, sökte förgäfves att hejda dem genom att förhålla dem, ätt de borde akta eganderätten. Ett slag med en påk var det enda svar han fick, En af stadens tjenstemän, som modigt ställt sig vid entreprenörens sida, kastades ned i våningen inunder och slog sig illa i fallet. Hvad de s. k. rebellerna angår, kunde de i anledning af sitt ringa antal ej tänka på att tillbakaslå detta fega angrepp, och de skyndade red i källrarne, der de öfveröstet med en skur af stenar. Våldsverkarne gingo i sitt raseri så längt, att de refvo ned de nyligen uppförda murarne och slungade styckena ned på de olycklige arbetarne, af hvilka två lifsfarligt sårades. Alla arbetarne skulle med säkerhet stenats till döds, om denna scen varat blott några minuter längre än fallet var. Åskådarne, hvilkas antal alltjemt tilltog, voro ytterst förbittrade öfver, hvad de sågo, och ropade på polis, men vågade icke sjelfve göra något för att rädda arbetarne. Något före kl. 9 anlände omsider en kår gendarmer, åtföljd af många polisbetjenter, och nu tog saken en annan vändning. Gendarmerne och polisen gingo kraftigt tillväga mot våldsverkarne, och äskådarne blandade sig nu äfven i leken för att understödja ordningens upprätthällare. Internationationalisterna, som varit så tappra mot de få arbetarne, stredo snart med hälarne, men ett stort antal af dem greps genast, och andra håktades i närbelägna värdsbus, dit de tagit sin tillflykt. Inallas 50 st. grepos, bland dem några af den forna kommunen i Paris. Bland de häktade är blott en enda hemma i Geneve; de andra utgöras af dessa många äfventyrare, hvilka slagit ned i Gånve, sedan de fördrifvits från Paris, som ej vill mera veta af dylika stormfoglar. Från Frankrikes hafvudstad skrifves, att kejsarinnan Eugnie varit i Paris under fredagen och lördagen åtta dagar tillbaka samt der uppebållit sig hos Rouher vid Rue Elyse. Hon skall äfven hafva besökt flere andra personer, bland dem Jerome David. Biskopen af Orlöans, Dupanloup, befinner gig f. n. i Rom; han bar af den af orlöanister och legitimistor bestående fusionskomit6, för hvilken Faloux står i spetsen, erhållit i uppdrag att bos påfven göra ett nytt försök att förmå h. helighet uttala sig hos grefven af Chambord till sörmån för tricoloren och förmå honom att antaga densamma. Den främmande pressen skall underkastas en strängare censur, på grund af sina angrepp mot septennatet och de bestående förhållandena i Frankrike. Charles Blanc och de Laborde täfla om erhållande af den genom Beuls död ledig blifna befattningen som ständig sekreterare vid de sköna konsternas akademi; Guizot är åter ejuk; hans tillstånd skall likväl icke vara betänkligt. Franaka regeringen har nnnomanat hr de