Göteborgsposten – 15 april 1874, sida 2

Från Riksdagen. Vi hafva redan vid mer än ett tillfälle vidrört hr O. Wijks motion om tjenstärsberäkning för lärare vid privata elementarläroverk. Vi dehöfva derföre icke upprepa dess innebåll. Såsom bekant är, hade den delvis blifvit tillstyrkt af tillfälliga utskottet. Efter St. Dagblad lemna vi nu endast en kort redogörelse för motionens behandling sörliden lördag i Andra kammaren. Diskussionen öppnades af tillfälliga utskottets ordförande hr Ehrenborg, som mot utskottets hemställan afgifvit en reservatioa afsende en anhållan, det K. M:t ville förordna, att filosofie kandidat eller filosofie doktor, som i behörig ordning genomgått den profårskurs, som för anställning i statens läroverk är eller kan varda föreskrifven, samt inför vederbörlig myndighet aflagt godkändt undervisningsprof må vid beiordran till adjunkts-, kollegaelier sektorsbefattning vid statens läroverk ega att för framtida lönetur räkna sig till godo den tid, han från och med året näst efter bemälda profs afläggande tjenstgjort såsom lärare vid enskildt, af minst fem klasser bestående och under den inspektion, som K. M:t kan finna godt att anordna, stäldt läroverk, så framt haus förenämnda tjenstgöring varit väsentligen lika med adjunkts, kollegas eller lektors tjenstgöring, samt han företer vederbörligt intyg derom, att han med nit och skicklighet fullgjort sina åligganden; dock att för sådan lönetursberäkning erfordras att hafva vid ett och samma privatläroverk varit anstäld under minst fem år, äfvensom atti intet fall den tid, som för lönetur beräknas, får öfversbrida tio år. Denna reservation försvarades nu af hr Ehrenborg, som ådagalade dess företräde framför utskottets förslag, hvarifrån det skilde sig i följande stycken, nemligen att det af motionären fordrade föregående praktiska undervisningsprofvet skall bibehållas, att. likaledes förutsättningen af tjenstgöring under vissa år vid ett och samma privatläroverk ej skulle eftergifvas, samt att det af utskottet föreslagna två årens afdrag på de kompetenta privatlärarnes lönetursberäkning ej borde ega rum. Hr Ebrenborg understöddes i sitt yrkande om bifall till reservationen af hr Anders Pehrsson och Lars Ersson i Vik. Ätven motionären utvecklade närmare de skäl, hvarför han ansåg denna reservation vara att föredraga framför utskottets förslag, hvilket deremot försvarades af hrr Törnebladh, Alb. Staaf och Berggren. Afslag å så väl det ena som andra förslaget yrkades af hr Liss Olof Larsson, som erinrade, att Kammarens majoritet vid föregående riksdagar förkastat dylika förslag som det nu i fråga varande, och för öfrigt ej ville vara med om att bevilja förmåner åt anstalter, som bidroge att bland äfven den uppväxande ungdomen underhålla en skadlig klass-skilnad. ett påstående, som hr Ehrenborg på det kraftigaste tillbakavisade, under det hr Jonas Andersson i Håckenäs visade, att det ju måste vara en vinst för staten, om de rika sjelfva i privata läroverk bekostade sina barns undervisning. Sedan efter elutad ötverläggning till kontraproposition mot hr Ebrenborgs yrkande antagits yrkandet ou bifall till utskottets förslag med 66 röster mot 58, som afgåfvos för afslag, segrade i hufvudvoteringen hr Elhrenborgs förslag med 71 röster mot 59. I Första kammaren förevar samma deg till behandliog dess tillfälliga utskotts utlåtande angående af hrr Carlson och Fröman väckta, men at utskottet afstyrkta motioner angående föreslagna åtgärder för att åstadkomma skyrdsammare offentliggörande af Riksdagens förhandlingar. Begge motionärerna uppträdde för sina förslag, dervid understödda af hr Stråle; och godkände Kammaren hr Carlsons förslag, att Riksdagen måtte åt hrr kanslideputerade uppdraga att till nästkommande riksdag vidtaga sådana förberedande åtgärder, hvarigenom riksdagsförhandlingarne kunna på ett skyndsamt sätt komma allmänbeten till handa.