Göteborgsposten – 14 april 1874, sida 1

Far och Son. -) Roman af mrs Harriet Lewis. (öfvers. trån Engelskan). — Nej, verkligen, svarade Lowder rodnande men framtvingande ett småleende på sina läppar. Jag väntade att finna er sådan ni är, samme ståtlige far öfver hvilken jag brukade vara så stolt! Jag hoppas, att ni skall ha lika stor anledning till att vara stolt öfver mig, som jag bar till att vara stolt öfver er. Ah, hvad det kännes ljuft att ännu en gång vara hemma! TE Han satte sig ner i en läbstol, som stod i närheten, och lutade tillbaka sitt hufvud. — Du ser blek ut, min gosse, sade sir Arthur orolig. Denna sinnesrörelse och reson ha varit för mycket för dig. Har du lidit mycket af skeppsbrottet? — Ja, ganska mycket, svarade Lowder. Stormen var förfärlig, och jag slungades mot klipporna med sådan våldsamhet,. att det var nära att jag fått hufvudet krossadt. Det var verkligen med knapp nöd, som jag undgick min följeslageres öde. Doktorn har beredt mig på, att jag under någon tid skulle komma att ha men af den skada jag lidit. Han trodde, att den skulle inverka på mitt minne och min tankeförmåga. Jag tror verkligen också, att han hade rätt, ty jag kände mig i går liksom litet besynnerlig i hufvudet. — Min stackars Guy! sade den intet ondt anande baroneten deltagande. Vi måste noga taga oss till vara ) Forts. fr. N:o 81.