Göteborgsposten – 13 april 1874, sida 1

Riksdags-Kaleidoskop 1874. XXVI. Den I0 aprilDot är alls icko något angenämt äliggande sör regeringen att föreslå, för statsutskottet att utarbeta, för rikadagen att afgöra och bestämma nionde hufvudtitela — de bjelpbehölvandes hufvudtitel — innehållande namnen på de många personer, hvilka, när arbetskraften brutita, när nöden står för dörren, när den stunden redan gjort sitt inträde i det torftiga hemmet, vädja till statens välgörenhet, för att icke falla kommunens fattigvård till last. Denna hufvudtitel behandlades af båda kamrarno i går. Man visade sig angelägen att komma ifrån den så skyndsamt som möjligt. I stateutskottet hade vissa principer för de sökta pensionernas beviljande blifvit uppställda och äfven följda; men, såsom hr Key yttrado sig i kammaren, man hade förbebållit sig handlingsfrihet i afseende på vissa pensions-frågor, då de förekommo till defioitivt afgörande i kamrarne: principerna fingo också i några fall vika för den ädlare känslan — medlidandet, och så beviljades, på hr Hedirs förslag, till en f. d. fanjunkare, hvilken under pligttroget rekognosceringsarbete för statens räkning — icke i statens tjenst — ådragit sig ett slaganfall och nu är lam, den rundliga pensionen af — 150 kronor årligen, och vidare på hr Sven Nilssons i Österslöf förslag 500 kronor till kompositören Otto Lindblads enka, samt på prof. Rydins förslag till telegrafkommissarion Jönssons enka 300 kronor. Dessa tra pensioner beviljades, fastän de icke varit föremål för K. M:ts behandling: det är på denna behandling, som statsutskottet egentligen grundat den princip, som tillämpats, då pensioner blifvit föreslagna af enskilda motionärer. Mean det visade sig, att denna princip, följd af