Göteborgsposten – 10 april 1874, sida 1

VV — — cessoir åt kyrkoherden, hvilken i många fall är ensam bestämmande. Hr Nordström skiljer sig ock i denna punkt från sina medarbetare i komitn, då han i sin reservation åt sörsamlingens ombud här inrymt en vidsträcktare bestämmande rätt. Vi behöfva icke påpeka, att den gamla kyrkolagens stadgande om ett mindre och ett större bann icke i förslaget återfinnes. Det senare har här intet motsvarande, om ej i stadgandet, huru kyrkorådet har att förfara mot dem som uppträda med villfarande lära eller mot kyrklig ordning. Rörande det förr s. k. mindre bannet eller uteslutande från tillträde till h. h. nattvard, så må märkas, att det skall tillhöra kyrkoherden att pålägga dylikt straff, då enligt den gamla kyrkolagen härom skulla hemställas till biskop och konsistorium. Kapitlen om inträde i prestembetet och presterliga kunskapsprof, om prestembetet i allmänhet och de särskilda presttjensterna i församlingarna, om tillsättning af presterliga tjenster, om straff för förbrytelse af prest och om kyrkobetjeningen förete ej heller så särdeles mycket anmärkningsvärdt. Dock torde en och annan punkt icke sakna intresse. Genom kap. 13 8 10 mom. 1 föreslås bland annat den inskränkning i k. maj:ts rätt att meddela befrielse från de teologiska universitetsexamina, att sådan befrielse endast må medgifvas sådana, som innehafva embete och tjenst, hvarmed följer presterlig årsberäkning. I asseende på infödingsrätten och utsträckt frihet för prestkandidat att välja det stift, i hvilket han vill tjenstgöra, hafva komiterade upptagit 1867 års riksdags och 1868 års kyrko mötes hemställanden. I afseende. på tillsättande af regala pastorat halva komiterade icke tilltrott sig att föreslå någon ändring; i afseende på de patronella anse de, att ändring kan ske endast genom uppgörelse mellan församlingarna och dem som innehafva jura patronatus; och i afseende på de konsistoriella hafva de föreslagit, att församlingen må på frågodagen få kalla fjerde profpredikant, om minst 94 af de röstberättigade derom förena sig. I denna punkt är hr Nordström ej heller fullt enig med komiterade. I fråga om röstberäkningen vid prestval kafva komiterade föreslagit, att rösträtt ej må vidare beräknas endast efter oförmedladt hemmantal på landet eller hus och gårdetal i städerna utan så, att röstgrunden må blifva densamma som vid kyrkostämma, och är det att märka, att komiterade: härvid gått längre än 1866 års rikedag, hvilken äfven uttalade sig rörande denna punkt. Begränsning af rösträtt. hafva komiterade icke föreslagit, utan åberopat hvad ännu i detta afseende gäller i fråga om den kommunala rösträtten. Främmande kristna trosbekännare uteslutas från deltagande i prestval. 7 Rörande installation af kyrkoherde hänvisas till kyrkohandboken; så att i förslaget icke förekommer något kapitel motsvarande kap. 23 i gamla kyrkolagen. Äfven må fästas uppmärksamhet dervid, att förslaget innehåller, det klockare i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län kan i kyrkostämma antagas utan förut upprättadt förslag, om församlingen med mer än hälften af de atgifoa rösterna förenår sig med kyrkoherden, ett undantag från den allmänna regeln, som icke återfinnes i hr Nordströms förslag. Mot detta undantagsfall har ocksä hr Genberg reserverat sig. I fråga om domkapitlets domsrätt finna vi äfven, att öfriga komiterade och hr Nordström stannat i något olika meningar, men då här skulle blifva för vidlyftigt att för dessa meningar redogöra, måste vi inskränka oss till att omnämna, att komiterade i visst afseende funnit det lämpligt att föreslå er utsträckning af denna domsrätt, då de deremot i ett annat fall velat låta den bortsalla. Denna domsrätt skulle sålunda utsträckas, då straffgraden icke längre skall vara så till vida bestämmande, att prests förbrytelser i. embetet eller lefverne skola dömas af domkapitel eller vanlig underrätt allt efter det förbrytelsen i lagen utsatta svårare eller lindrigare straffet. Dock hafva komiterade, då de här tillagt domkapitlet domsrätt, funnit lämpligt att från straffbestämmelserna borttaga böterna, i det de föreslagit straffgraderna till trenne: afsättning, mistning af embete på viss tid och varning. (I hr N:s förslag förekommer löneförlust såsom en straffgrad). Allmänna borgerliga brott begångna af prest anses fortfarande böra höra under verldslig domstol, hvarvid ätven blifvit staten förbeIT hållet att skilja prest från embetet, om hans brott är af den natur, att sådant straff derpå kan följa. Hr Genberg vill deremot här bibeför mim utt ar Ä I han var an Öåafar Ag