utdrefvo oarlisterna ur Carreras-Murieta, deras första linie. Men omkring kl. 2 erböllo carlisterna förstärkningar och föravarade ibärdigt terrängen ända till mörkrets inbrott. Följande dagen började republikanerna åter striden och sökte fåfängt att genombryta carlisternas andra linie (de bade således verkligen tagit den första) å Monte Abanto. Under desea tvenne dagar förlorade republikanerna omkring 1100 man och carlisterna 400. Den 27 börjades i åter striden. Serranos trupper blefvo öfserallt tillbakaslagna. Om aftonen hade republii kanerna i dessa strider förlorat 4000 man och carlisterna 1000. Hvilkendera skall man tro? Närmare uppi gifter måste afvaktas. Men hvad som synes vara säkert, det är att regeringstrupperna bast en svår strid att uthärda, ty alla deras högste officerare, Primo de Rivera, Loma eller Letona, Terrera äro allvarsamt sårade och Topete har fått sin uniform sönderskjuten. Från Frankrike skrifves, att härom aftonen ett rykte spred sig i Paris, att Thiers aflidit af slag. Lyckligtvis bekräftade det sig icke; orsaken till detsamma var dock den, att Thiers d. 27 på qvällen återkommit från Versailles till Paris, på grund af trötthet elter förbandlingarne i nationalförsamlingen lidande af stark magkramp. Följanda dagen befann han sig något bättre, men kunde likväl icke mottaga någon. Deremot har Adolphe de Rothschild i Paris träffate af ett slaganfall, som gör hans tillstånd betänkligt. Innan nationalförsamlingen åtskildes, antog den ett lagförslag. enligt hvilket medlemmarne af familjen Oriåans, i stället för sin hittills innehafda provisoriska anställning, erhålla fast sådan inom hären eller flottan. Derefter antog församlingen förslaget om upphäfvande af seqvestern på Napoleon III:s enskilda egendom. I konstitutionsutskottet har premierministern, bertig de Broglie, förklarat, att regeringen föreslår rörande öfre kammarens bildande, att medlemmarne i densamma skola utses dels af notabler och dels af de högst beskattade. Till öfre kammarens väsentligaste befogenhet skulle höra rätten att i föreniog med den verkställande makten antaga och uprbätva statsfördrag samt upplösa kamrarne. I daga -ne skola sästningsarbeteaa vid Lyon börjas. Fyra fästen skola byggas, newl. Mont Verdun, Vancial, Brou och Feyzin. Derefter skola äfven tvenne kaserner uppföras.