Göteborgsposten – 24 mars 1874, sida 2

Från Finansverlden. De tyska bankernas dåliga resultater för 1873. — Wienerbörsen och industrien. — Frankrikes budget. — Tändsticksmonopolet. — Börsnoteringarne i Frankrike sedan 1792. Att en stor del af de europeiska, isynnerhet tyska, bankerna under år 1873 arbetat med ganska ogynsamma resultater, har länge icke varit någon hemlighet, och det har ansetts såsom en ganska glädjande status, när en bank lyckats att komma ifrån detta kritiska år, visserligen utan att lemna sina delegare någon dividend, men med orubbadt aktiekapital och oförminskad grundfond. Det visar sig i det sätt hvarpå man denna gång tagit saken i jemförelse med huru det tillgick vid krisen på 50-talet, ett bestämdt fortskridande till det bättre, ty medan bankerna vid slutet af den då länge pågående svindelperioden sökte att under åratal beslöja sina lidna förluster, så har man efter den nu öfverståndna motsvarande perioden nästan öfverallt genast erkänt de förluster som man redan lidit och dem man trodde sig kunaa förutse, för att på en gång göra rent hus. Men; emellertid och oaktadt man var förberedd på dåliga bokslut, så hafva likväl de berättelser, som åtskilliga tyska banker framlagt, gjort ett särdeles bekymmersamt intryck i vidsträckta kretsar. Så har isynnerhet varit förhållandet i Berlin, der Deutsche Unionsbank, Preussische Bodencredit-Aktienbank och Creditanstalt — alla tre institutioner af första ordningen — lemnat sina aktieegare utan någon utdelning. Det heter visserligen att detta skett blott der Vorsicht balber och genom vigtiga juridiska grunder, men resultatet är i allt fall detsamma. Detta har inverkat på stämningen mot andra banker, och sjelfva Disconto-Gesellschaft, som nyss stod i det aldra högsta anseende, såg plötsligt kursen på sina papper nedgå från 170 till 153, och den synes icke komma att stanna härvid. Det är naturligt-att fallandet af ett sådant prima-papper skall inverka på alla andra valutor, och -Berliner-börsens situation för ögonblicket visar sig allt annat än angenäm, I Wien, som obestridt är den mest. optimistiska börs i verlden, hade man på den sista tiden åter börjat hängifva sig åt den gamla spekulationsandan, visserligen i efter omständigbeterna förminskad skala men på fullkomligt lika lösa grunder som förut. Alla. fondpapper stego på nytt och isynnerhet kastade sig spekulationen under en obegriplig förblindelse ånyo på aktier i banker och bygnadsföretag. Foljden blef, såsom det var att förutse, en ny upplaga af fjorårets kris, om än mindre häftig. Emellertid har marknadens återuppblomstring genom denna som dermed stå i sammänhang, lidit en svår stöt, hvilket är så mycket betänkligare som den sammanträffar med en hel politisk kris i Ungern och en half nya kris och genom de rubbningar i sondmarknaden dito i Österrike samt med den; såsom det synes, objelpliga industriela krisen i hela monarkien. Denna sistnämnda är don bekymmersammaste af allt. Den blomstrande bomuilsindustrien i Nedet-Österrj