Göteborgsposten – 19 mars 1874, sida 1

nationalgardets ekipering, som uppgjordes efter kejsaredömets fall. Det rådde på den tiden i Paris en formlig nationalgardes-frenesi, och det gälde att bekläda och beväpna medborgaresoldaterna i massa. De nya administratörerna med hrr Jules Ferry, Etienne Arago och Floquet i spetsen voro aldeles yra i hufvudet. De gåfvo först fullmakt åt mairerna att uppgöra om sådana leveranser, och mairerna gåfvo sedan samma rättighet åt nationalgardets officerare. Formaliteterna voro de minsta möjliga; den förste bäste som kunde armbåga sig igenom folkhopen, som dag och natt uppfylde Hotel de Ville, fick ett kontrakt uppgjordt på de vilkor, som han sjelf föreslog, jemte ett förskott. Fullgjordes icke sedan leveransen — så mycket värre; fullgjordes den åter (då ingen kontroll öfver effekternas beskaffenhet kom i fråga), så presenterades räkningen, en påskrift gjordes och saken var klar. En af mairerna från denna tid undertecknade till och med kontrakter in blanco, så att det hvarken var fråga om priset eller qvantiteten eller tiden för leveransen. Det var oordningens gyllene tid. Apropos om denna tid, såg jag häromdagen i Jardin dacclimatation någonting som erinrade om belägringsförhållandena. Det åts hund på den tiden, i brist på bättre, och nu håller man på att göra försök med att acklimatisera i Frankrike den särskilda art af hundar som från uråldriga tider ätes i Kina och der anses för en stor läckerhet. De exemplar, som nu här äro införda, äro små till växten och aldeles utan hår samt aldeles orimligt feta. De uppfödas uteslutande med hänsigt att ätas samt äro för den skull stälda på oblandadt vegetabilisk diet. För hugade spekulanter kan meddelas, att med hvarje hund som köpes erhåller man ett recept för den kinesiska tillagningen.