Göteborgsposten – 16 mars 1874, sida 2

sång jag uppgifver tanken på att vara er tillbedjare, begär jag å er sida en myndlings lydnad. Jag tillåter era tjenare att stanna qvar hos er, Säkert bör min mildhet belönas med ett godt uppförande å er sida, Olla svarade ej. Hans vänlighet tycktes för henne vara lika hotfull som en annans vrede. I detta ögonblick hördes en knackning på dörren. Mr Gower reste sig upp och gick ut i företugan. Kort derefter återkom han belåten och småleende, — Min betjent har byrt den lilla villan, Olla, sade han. Jag tog det försigtighetemåttet att föra era saker med mig från Neapel, och de ha redan tillika med mina blifvit skickade till villan. På eftermiddagen skola vi följa ester. Till dess blir jag sysselsatt med anskaffandet af mitt nya tjenstefolk. Ni ursäktar mig derföre, om jag ej visar mig för er, förrän stunden för vår afresa är inne. Han bugade sig med en utsökt artighet och gick för att sätta sina planer i verställighet. flera minuter derefter rådde en fullkomlig tystnad i rummet. Slutligen gick mrs Popley med tysta eteg öfver golfvet, öppnade dörren och kastade en blick ut i förstugan. Der sarns endast en person, en liten man med något egendomligt utseende, som stod längst bort i korridoren, liksom om ban väntade på någon. Denne man vände sig ej om, då mrs Popley såg ut; men en ofrivillig rörelse som han dervid plötsligt gjorde förkunnade för henno, att han var medveten af hennes förehafvande. Mrs Popley drog sig hastigt tillbaka. — Mr Gower har qvarlemnat en spion på oss! utbrast hon. Hens betjent Krigger är i förstugan och har utan tvifvel i uppdrag att bevaka hvarje rörelse af oss! Detta ser ej just lofvande ut i afseende på mr Gowers framtida uppförande mot er, miss Olla. v (Forts.)