Göteborgsposten – 9 mars 1874, sida 2

Vi hafva ofvan sagt, att furst Bismarck, sastän han af tyska riksdagen uttryckligen begärde ett förtroendevotum i fråga om diktaturen i Elsas-Lothringen, likväl icke kunde för sig samla större majoritet, än 196 röster mot 138. Det vill dock synas nu, att han räknat på en mera lysande seger än denna; åtminstone sianer man af Nat. Zeit:s betraktelser öfver sakens utgång, att minoriteten var sammansatt på ett sätt, som ej bådar godt för regeringspartiets framtidsutsigter. De ministeriele deputerade hade neml. vid sammanträdet infunnit sig sä talrikt, att der endast saknades 14 medlemmar; om de mot förslaget röstande grupperna kommit lika talr kt, så skulle deras numeriska styrka hafva stigit till 180. Hvad som mest förbittrade det nationalliberala partiet, regeringens anhängare, är den omständigheten, att framstegspartiets öfvervägande flertal vid detta tillfälle slöt sig till oppositionen. Nat. Zeit. yttrar, att de tyske demokraterna på detta sätt gå Frankrikes ärenden på fäderneslandets bekostnad. Framstegspartiet var vid sammanträdet i kammaren d. 3 mars representeradt af 48 medlemmar. Af desse röstade 25 för elsassarnes förslag om diktaturens upphäfvande, 12 mot detsamma, och 11 afhöllo sig från att rösta. Denna framstegspartiets hållning oroar de riksvänliga bladen och deputerade mest derför, att de häri se ett illa bådande precedensfall för nästa stora spörsmål, som skall komma under afgörande i kammaren : regeringens militärlag (beviljandet af en varaktig fredsstyrka om 401,000 mar). Man vet med temlig visshet, att hela framstegspartiet skall rösta emot denna lag i dess närvarande form. i