I Frankrike har en händelse tilldragit sig, hvilken inom de politiska kretsarne gör stort uppseende. Republikens president gaf neml. i torsdags en diner, till hvilken nio deputerade af venstra centern, bland dem syra som varit ministrar under Thiers, emottagit inbjudningar och insunnit sig. Detta steg anses liktydigt dermed, att en vigtig del af den moderata venstern nu slutit sig till Mac Mahons sjuåriga presidentskap i den form, hvari det väntas framkomma i regeringens förslag till författniogslagar. Om, såsom man har skäl att tro, den ifråga varande gruppen är verkligt stämd för upprättandet af ett sjuårigt presidentskap, så skall antalet af dem, som sluta sig dertill, vara tillräckligt för att motväga de afgående ur högerns grupper. Bekrättar sig detta och författningslagarne blifva antagna i regeringens anda, så skall man slatligen kunna skrida till den af Thiers tordrade ätgärden med nationalförsamlingens upplösning och nya vals utskritvande. För detta ändamåls vinnande behöfva regeringen och den moderata venstern hvarandra. Det är neml. som bekant högern, som nu vill ha bort det sjuåriga presidentskapet. Men detta nödvändiggöres af den dåliga ställningen för handel och näringar, som nu råder öfver Frankrike och hvilken framkallats till någon del, såsom Thiers säger i sin senaste politiska skrifvelse, af det rådande osäkerhetstillstånd i afseende på gestaltningen af Frankrikes förhållanden.