Göteborgsposten – 26 februari 1874, sida 1

kärlek fara för vindarne. Rikedom, lyx och beqvämligheter sätter man högre värde på än allt annat, mylady. — Ej i detta fall, Fifine, sade lady Chetwynd rysande. Han skulle önska, ett jeg hade dött verkligt. Han her upphört att älska mig. Hans hjerta är bundet vid henne. Allt göres i ordning för bröllopet, som blifvit tillkännagifvit i tidningarne såsom nära förestående, och nu skulle en skandal i den vägen blott förorsaka skam och förargelse för honom. Ack, Fifine, jag skall lemna honom åt sin kärlek. Jag bär ej hans namn; numera är jag helt enkelt miss Gwynn. Jag har lemnat mr Monks beskydd. Han är fattig, och det bästa är att jag underhåller mig sjelf, sade Bernice med instinktlik grannlagenhet afhållande sig från, att till och med för sin fordna kammarjungfru omtala Monks kärleksförklaringar. Jag har försökt att få plats som guvernant eller åtminstone få husrum. Men nu har jag blott tre pence qvar i fickan och är för natten utan tak öfver hufvudet. — Ej så länge Fifine lefver, mylady. Jag skall behålla er hemlighet. Inget hycklande deltagande från någon kan locka den ifrån mig, försäkrade den franska qvinnen med stor ifver. Ack, mylady, ni var eå god mot mig, och jag glömmer ej det. Jag önskar, att jag kunde vara hos er igen, fastän jag också nu har en god herrskarinna. Ni skall stanna här, mylady, till dess ni kon få en plats. Mitt rum är obegagnadt, och ni skall hafva det. Mina goda föräldrar behöfva ej misstävka hvem ni är, mylady. Låt dem tro att ni är miss Gwynn, en ny hyresgäst helt enkelt, en qvinna med hvilken jag varit bekant. — Tack, Fifine! Ni lugnar mig mycket. — Och ni behöfver lugn, stackars barn, sade Fifine och började åter torka sig i ögonen med förklädet. Har det någonsin funnits en så stor sorg, en sådan förtviflan, en så romantisk tilldragelse? Ack, mylady, den trolöse mannen skall ej finna er här. Det kan hända att jag kan anskaffa en plats såsom sällskapsdame åt or, mylady, fort