Göteborgsposten – 21 februari 1874, sida 1

före äro de mina fiender? Hvilka äro de? Är det upproriska? Hvad vilja de mig: Efter att ha sansat sig ett ögonblick, tillade hon ifrigt: Hvar är den gossen, som hemtade hjelp? Espartero öppnade dörren och införde den med blod och smuts betäckte unge gossen. — å han ser ut! Du har väl icke skadat dig, stackars gosse? — En spansk adelsman är ingen gosse, Ers majestät svarade gossen stoli. Ä Den nioåriga drottningen såg blygt på honom och sade i en mild, nästan. bedjande ton? Hvad heter ni, caballero? — Manuel Pavia de Albuquerque, Ers majestät. Man talade sedan i Sparien mycket om den nio äårige Pavia och man såg i honom drottningens utkorade gunstling. Men hans öfvermod och djerfhet gjorde honom misstänkt hos Eepartero, som i honom fruktade en upp: växande medtäflare; denne aflägsnade honom derföre från slottet och satte honom i en kadettskola. Han genomgick temligen långsamt de militära graderna, lefde om vintrarne i Madrid och tillbragte somrarne vid baden i Pyrenåerna. Han var väl känd af de spanska adelsmärnen och en populär personlighet hos folket i Madrid. I de salonger, der man afhandlade politik, gjorde han sig omtyckt genom ein politiska indifferentism.. Han var afgudad af damerna och förälskad i dem alla, den ena i efter den andra. Hans förbindelse med några damer af den bögre aristokratien gåfvo rikt ämne till Madrids chronigus scandaleuse, Han