Göteborgsposten – 21 februari 1874, sida 1

var en oemotståndlig Don Juan, fäktade och eköt utmärkt väl samt var bekant eom den bäste rigodon dansör i hela Spanien. Hos Madrids befolkning blef han dock isynnerhet populär genom sin lorgnett, Det är någonting graciöst i det sätt, hvarpå han sätter den fast i ena ögonvrån, låter den falla ner och leker med den, alldeles som hans landsmaninnor leka med sina solfjädrar. Sålunda framlefde Pavia ett njutvingsfullt, overksamt lil. Man hade vant sig vid att i den en gång så käcka pagen se en dagdrifvara och en odåga, oaktadt hans intelligenta ansigte och kloka ögon motsade detta. År 1866 försvaun Pavia helt plöteligt från Madrid. Ingen visste, hvarthän han tagit vägen, tills man slutligen fick gåtan löst, Han hade blifvit generalstabs-chef hos Prim och gick i landsflykt med denne för att vända tillbaka efter-Isabellas fall. Han fick då anställning som öfverste i aktif tjenst. Som sådan kämpade han under Prim 1869 mot intransigentes från Malaga och steg till general, Serrano, som gerna: ville sätta en af aristokratien omtyckt och hos folket populär man i spetsen för Madrids lokala styrelse, utnämnde honom till generalkapten i Madrid. Kung Amadeo gjorde honom till marskalk. I trots af siva höga embeten förblet han dock lika indifferent i politiskt hänseende som förut. Först genom det energiska sätt, hvarpå han, anmodad af Serrano, utförde statskuppen och sprängde Cortes, leddes Spaniens och Europas uppmärksamhet på honom. Den allmänna äÄsigten är att han skall bli en efterföljare a! ODonnel, Espartero, Prim och Serrano.