Göteborgsposten – 12 februari 1874, sida 3

Från Utlandet. Om de vid valen i England timade upplopp och slagsmål, hvilka telegrafen redan i korthet omtalat, föreligga nu närmare underrättelser. Man hade trott, att den hemliga omröstningen skulle göra ett slut på dessa skamliga scener, hvilka förr gjorde de allmänna valen till en skräcktid för alla fredliga borgare, men de senaste dagarnes händelser ha hvisat det oriktiga i detta antagande. I Windsor spelade eleverna från skolan i Eton hufvudrollen, i det att de samlades till ett antal af mer än 100 utanför en liberal partimans hus, der de slogo in rutorna med gatstenar, angrepo polisen och sårade flere konstaplar. — I Hanley besatte pöbeln torget och roade sig med att slå in tusentals rutor, deribland alla dem på rådhuset och polisstationen. Polisen måste angripa massan med batongerna, och en mängd extra konstaplar antogos. Då det blef mörkt, var hela staden i rörelse. Rådhuset måste uthärda en formlig belägring, och gatstenarne flögo oupphörligt in genom fönstren till valkomitn och rösträknarne. En del enskilda hus och posthuset angrepos kl. !(;6; borgmästaren måste uppläsa upprorslagen, och gevär utdelades till polisen. Efter en hård och långvarig strid rensades platsen at polisen; dock måste mairen telegrafera till Manchester efter militärisk hjelp. Sent på aftonen belägrades återigen rådhuset, och polisen sköt med löst krut. Pöbeln svarade med hojtande, skratt, skrål och formliga salvor af gatstenar. Kort efter midnatt anlände militär från Manchester och ordningen blef återupprättad. I Wolverhampton samlades en stor pojkhop, prydd med de konservativa färgerna, och angrep med käppar, jernstänger och liknande vapen en och hvar, som bar de liberala färgerna. I alla butiker, der liknande färgor funnos, inslogos rutorna. Hästar, män och qvinnor angropos och genompryglades. De liberale svar de och började ett liknande fälttåg, väpnade med brädstumpar o. dyl,, som de nedryckte från plank och staket. Flere butiker, enskilta hus, ja, jernvägsstationen plundrades. Kl. 4 ingrep polisen med kraft, och en liflig strid uppstod i staden, hvilken strid varade med få afbrott i fiere timmar. — I Wednesfield gick det ännu värre till. De konservativa borgarenas hus blefvo illa skadade; två embetsmän, som hade fått befallning att uppläsa upprorslagen, hotades med döden, om de gjorde det; borgmästaren sjelf tvangs genom stenkastning att uppgifva samma plan. Chefen för polisen blef sårad och måste fly. — I Willenhall slogos rutor in öfverallt, och tumultet antog en hotande karakter, emedan myndigheterna på platsen ej kunde tå begära militärisk handräckning från Birmingham. Det var isynnerhet kolgrusvearbetarne och smederna, som stodo i spetsen för upploppet. — I Nottingham slogo de upproriske sönder ej mindre än 257 gaslyktor, bland dem alla de rikt utstyrda på bron öfver Trent, oräkneliga fönster i offentliga och enskilda bygnader, butiker och värdshus. Ett varulager med likörer och cigarrer stormades, och massan plundrade det, så att en stor del af orostiftarne grepos berusade. Liknande upplopp ha egt rum i Newcastle, Askeaton, der en man sköts i sin egen dörr, i Dudley, Sheffield etc.