krönta lejon på en fotställning, omslingrad af ett band, hvarå i nedsänkta bokstäfver läses: Brodrafolkens väl; under bandet pråglingsärtalet med myntverkets märke till venster och myntmästarens namnstämpel till höger; ofvanom vapnet 2 kronor ; närmast kanten, både på framsidan och frånsidan, en perlring: Randen refflad. En-krone-stycket. Diameter: 25 millimeter. Präel och inskrift på båda sidorna lika som på tvårone-stycket, men i minskad skala och med värdet angifvet till ?: Kronal. Randen refflad. 50-öre-stycket. Diameter: 22 millimeter. Prägel och inskrift: på framsidan Vårt namnchiffer, ett anglosaxiskt Ö med romerska siffran II inuti, allt med k. krona; ofvantill orden: ÅBrödrafolkens väls ; de svenska tre kronorna anbringade, en på hvardera sidan om namnchiffret och den tredje derunder; till venster om sistnämnda krona myntverkets märke och till höger myntmästarens namnstäpel; på frånsidan en sluten lofkrans, inom hvilken läses 50 öre? med stora typer på två rader och derunder präglingsärtalet med mindre typer, närmast kanten, åde på framsidan och på frånsidan, en perlring. Randen refflad. 25-öre-stycket. Diameter: 17 millimeter. Prägel och inskrift på båda sidorna lika som på 50öre-stycket, men i minskad skala och med 25 till värdesiffra i stället för 50. Randen slät. 10-öre-stycket. Diameter: 15 millimeter. Präel och inskrift på båda sidorna lika som å 50och restyckena, med den skilnad å frånsidan, att löfkransen ofvantill är öppen och värdesiffran 10 anbringad i öppningen. Randen slät. Bronsmynten. S-öre-stycket. Diameter: 27 millimeter. Prägel: på framsidan Vårt krönta namnschiffer af samda utseende och med inskrift som på öresmynten af gilfver; under namnschiffret myntverkets märke; allt omgifvet närmast kanten af en slät ring; på fränsidan: Ö öre med stora typer på två rader och derunder präglingsårtalet med små typer; å hvardera sidan om värdesiffran en af de svenska tre kronorna och den tredje kronan under årtalet; alltsammans inneslutet af en flätad ring på något afstånd från kanten, närmast intill hvilken en smal, slät ring synes. Randen slät 2-öre-stycket. Diameter: 21 millimeter. Prägel på båda sidorna lika som på AAUA men i minskad skala och med 2 till värdesiffra i stället för 5. Randen slät. 1:örestycket. Diameter: 16 millimeter. Prägel på båda sidorna lika som på 5 och 2-örestyckena, men i minskad skala och med värdesiffran ändrad till I samt i öfrigt med den skilnad, att den flätade ringea å frånsidan saknas. Randen slät. På alla de nya såväl guldsom silfveroch bronsmynten har framsidan samma vertex som fränsidan. Höganäs stenkolsverks bolag. Sedan en tid tillbaka har frågan om nämde bolags ränteskuld till riksgåldekontoret — hvilken skuld en längre tid synes hafva varit afglömd af både gäldenär ochj fordringsegare — verit föremål för offentlig uppmärksamhet. Statorevisorerna hafva äfven sysselsatt sig med densamma och nu hafva riksgäldsfullmägtige — då bolaget hittills erdast svarat med begäran att få sin förmodligen förkomna sörbindelse sig företedd — vid Luggude bäradsrätt uttagit stämning å bolaget med yrkande, att dotsamma måtte till riksgäldskontorat förpligtas inbetala sin för tiden intill år 1872 upplupna skuld till staten uppgående, enligt en på bolagets räkenskaper grundad beräkning, till 54,000 rdr. Då Attonbladet omnämner detta, tillögger samma tidnipg följande: Denna nyhet återkallar i minnet en annan Höganväs-historia. hvarom vi tillförne utförligt berättat. Berörda bolag som under långliga tider lyckades så bedrifva, att dess intressen betraktades och bebandlades såsom en ögonsten särskilt för Skåne och för staten i allmänhet, fick sig år 1832 af k. m:t medel beviljade till betäckande af 5 proc. ränta å ett lån stort 120,000 rdr bko, som bolaget behöfde anskaffa, Vid denna k. m:ts ynnest voro dock fösta några vilkor, till den grad obehagliga, att bolaget sedermera fann sig böra låta dem falla i glömska. De giogo nemligen ut på ingenting mindre, än den erhållna försträckningens — återbetalande ! Från och med 1835 skulle till asbetalning å statalånet användas hela behållna vinsten å stenkolsverket3 med dertill börande anläggningar, eller minst 10,000 rdr om året. Vidare stadgades bland anvat att, om stenkolsverket framdeles lemnade en behållen vinst utöfver 5 procent å aktiekapitalet, det öfverstigande, till ett maximum af två procent, skulle årligen användas till godtgörande af räntebidraget, till dess detsamma blifvit till fullo gäldadt. Då statsverket icke heller i detta fall utfått något af sin lagliga rätt, fann sig 1873 års riksdag föranledd att aflåta en skrifvelse i ämnet till k. m:t om åtgärder, på det att statsverket en gång måtte återfå hvad det förskjutit, d. v. s. 65,415 rdr 6 sk. 8 rst bko eller 98,122 rdr 71 öre rmt, äfvensom derå belöparde laga ränta. Hvad med anledning häraf vidgjorts, derom upplyser hr justitieombudsmannens berättelse till innevarande riksdag. Till ytterligare utredning och belysning af den lyckligtvis ganska väl utredda och klara rättafrägan gaf k. m:t — sedan bolagets di. —n— ——ä— —