Göteborgsposten – 31 januari 1874, sida 2

Från Utlandet. Rörande det stora s. k. protestantmötet i London d. 27 d:s äro vi i tillfälle att meddela följande referat: Mötet varade i omkring fyra timmar. Predikanten Cadman öppnade detsamma med en bön tör friheten och de förmåner, som England åtnjuter, samt anropade den Högste om kraft för tyske kejsaren att tillkämpa sina undersåter samma frioch rättigheter. Mötets president, Murray, underrättade om, att han från alla verldens trakter mottagit oräkneliga bref med uttalande af sympati för mötets eak, bl. a. från erkebiskoparne af Canterbury och York, 337 parlamentsmedlemmar, 1,200 andlige af olika trosbekännelse och 60 landsortsstäder, Mötets ändamål är af dubbel art: Det vill uttrycka sympati för Tyskland och väcka England ur dess dvallika sömn till ett djerfvare bekämpande af dess farligaste fiende. Kejsar Wilhelms bref med svar till påfven har icke allenast rönt gillande af alla Europas protestanter, utan kan äfven anses som ett tidsenligt varningsrop för den ongelska nationen (stormande bifall). Mötet är ett vittnesbörd om, att män ur alla politiska och religiösa färger kommit tillsammans för att begrafva sina småaktiga meningsskilnader och enstämmigt tillropa päfven ett kraftigt: Stanna! (Bifall.) ö Dekanen af Canterbury motiverade den första rosolutionen, som förelåg mötet. Det gäller, sade ban, i hela denna sak ej religionen, iItan den pligt som åligger hvarje statens medvorgate, att visa lydnad mot lag och författding. Det är icke katolicismen, utan ultra