Göteborgsposten – 29 januari 1874, sida 2

Från Hufvudstaden. I ÅDagens Nyheter läses: En orkanlik storm hemsökte i måndags bufvudstaden och dess omnejd. Efter att det i söndags på morgonen var 5 å 6 grader kallt med hög luft och klar himmel, slog vädret under natten till måndagen om till 6 grader blidt med något regn och SV. storm, hvilken på middagen öfvergick till NV. och tilltog så i styrka, att vatinet från Mälaren vid Mälartorget rök högt upp på gatan. Skutor kommo i drift på strömmen, plåttak och tegelpannor lösrycktes och dansade som spån för vinden, en af de gamla popplarne vid Riddarholmskanalen bräcktes som en rö, fönsterrutor klirrade och något hvar ute varande sökte skydd under närmaste tak, så mycket Lellre som en försvarlig hagelskur tillkom för att göra ovadret fullstandigt. Som ytterligare bevis på stormens styrka må nämnas att fiera menniskor blåste omkull, bland andra en flicka på Jerntorget. Blåsten tilltog åter mot qvällen och växte vid midnatt nästan till orkan. Vid tiotiden på måndagsförmiddagen blef en månglerska Carlsson, då hon passerade sträckstenarne vid Riddarholmen, af en orkan kastad i sjön, men genast räddad. Kl. 312 i går natt fattade etormen vid norra ändan af skeppsbrokajen en okänd person så hårdt, att han kom i strömmen, men. uppdrogs genast at vakten vid slottet samt af en annan okänd person. Vid samma tid blef en okänd person attad af stormen vid Slussen och slungad i sjön, men räddades genast. ; Klockan 13 på e. m. nedblåste en skorsten och taket till viktualiehandlaren Sjöbergs bod vid Slussatan. g Samma eftermiddag nedblåste en gaslykta vid Vestra Slussgatan; glaset i en annan lykta utblästes å åkarstationen vid Brunnsbacken. Samma eftermiddag nedblåste en plåtskorsten på huset n:r 3 Salviigränd, åt Klockgjutaregrand. På förmiddagen samma dag nedblåste en skorsten i Kåkbrinken. På åtskilliga ställen i staden hafva dessutom takpannor, delar af skorstenar och fönster samt dörrar, bodskyltar m. m. nedblåst. På Norrmalm hafva en mängd plank, isynnerhet åt utkanterna, kullblåst. Pråmar och mindre båtar vid Mälarhamnen Kornhamn, Riddarholmen och Skeppsbron hafva af stormen lösslitits. — Om den senaste eldsvådan inhemtas: I tisdags vid 13-tigen på morgonen förmärktes eld ha utbrutit i ett uthus i egendomen n:r 23 Holländaregatan å Söder, tillhörigt en åkareenka Olsson. Detta utbus, hvilket begagnades till stall, låg inom kort tid i aska, hvarvid åtskillig derinom befintlig körredskap uppbrann. Hästarne räddades med knapp nöd. Redan innan uthuset nedbrunnit, hade elden antändt det näst intill liggande boningshuset n:r 25, tilihörigt en enkefru Pettersson. Detta hus blef äfven lågorna: rof, hvarigenom flera der inneboende arbetarefamiljer blefvo husvilla: ea del af sitt bohag hunno de rädda, en stor del blef uppbränd. Män lyckades nu stöcka eldens vidare framfart, hvilken i följd af den rådande häftiga stormen hotade att blifva vidsträckt. Vid 4 tiden var al fara förbi. Om orsaken till eldens uppkomst känner man ännu intet. — 4 vetenskapsakademiens hörsal kommer hr F. Schulthess att om fredag börja en serie af föreläsningar öfver La Fontaine, hans tidehvarf, hans lefnad och verk. — Om uppförandet af Förvexlingarna å k. dramatiska teatern läses i A. B. för i tisdags: Efter elfva års hvila uppfördes i går åter -Förvexliogarna enligt en af F. A. Dahlgren efter Holtei gjord bearbetning af Sbakspeares Comedy of Errors. Euligt densamma är dramat reduceradt till sådana dimensioner, för hvilka handlingen är tillräcklig, dock med bibehållande af alla väsentliga komiska pointer. Visserligen kan ett och annat synas temligen omotiveradt, men allt går så hastigt och Insligt, att man icke har mycken tid att reflektera öfver motiveringen. I den fullsatta salongen rådde också en oafbruten munterhet, i hvilken, såsom naturligt var, de båda Dromierna hade lejonparten: Den yttre likheten dem emellan gränsade till fullkomlig illusion, hvilken dock stördes genom de vidt skilda stämmorna hos hrr Nyforss och Norrby. Hos det andra brodraparet, representeradt af hrr Dörum och Callmn, var likheten ej fullt så slående. Båda paren inropades emellertid efter styckets slut. Bland öfriga medspelande förtjenar m:ll Åberg erkännande för sitt behagliga utförande af Lucianas parti. M.lIl Wiberg var deremot mindre lycklig i lösningen af Adrianas svårare och mindre tacksamma nppgift. Debutanten för aftonen, m:Ii Wretmark, hade i Julias obetydliga roll knappt tillfälle att visa hvad hon dugde till, hvarför vi tills vidare uppskjuta hvarje omdöme om henne. Hr Axelson, hvilken öfvertagit Äseon i stället för br Thegerström, som häftigt insjuknat, utförde densamma med värdighet och hade deri tillfälle att göra gällande sin manligt vackra stämma och sin mindre vanliga förmåga att framsäga sin roll. Hällning ock åtbörder voro deremot något stela, hvilket dock icke bör förvåna hos en nybörjare, som efter kort förberedelse måste lösa en för ingen del obetydande uppgift. . Den qvicka moderna komedien Så pudrar man folk, en mmal kär bekant för teatervännerna, gick väl och framkallade nöje och bifall. Särskilat rar, såsom vanligt, hr K. Almlöf en sannskyldig triumf i Malingears roll. ——A LGLLfrt