Göteborgsposten – 28 januari 1874, sida 1

den, efter hvad i densamma angifves, gratis utdelas till allmänheten. Ett bidrag till pantiåneväsendets historia. Från landsorten i vårt granskap skrifver till oss en tillfällig korrespondent, till hvars omdöme och pålitlighet vi anse oss kunna bysa fullkomlig tillit: Uti Göteborgsposten för d. 23 d:s läses en insänd artikel rörande pantlåneväsendet, deri med allt skäl framhålles önskvärdheten af en strängare lagstiftning uti detta hänseende och detta med särskildt fästadt afseende på den i England d. 10 augusti 1872 utgifna parlamentsakten rörande pantlånare. Huru, välgörande en lagstiftning skulle vara, som i likhet med den nyssnämnda parlamentsakten gåfve den läntagande rätt att inom 3 år efter pantens försäljning på auktion få inspektera pantlånarens bok och auktionsprotokollet samt erhålla det vid försäljningen möjligen blifna öfverskott, derom voro medlemmar uti en landtkommun, belägen i närheten af Göteborg och med daglig ångbåtskommunikation med samma stad, i tillfälle att öfveriyga sig för några dagar sedan, då en af dessa menniskoslögtets välgörare i Göteborg, troligen anseende att ett försök att lura bönder? skulle medföra gynsamma resultater för hans vackra rörelse, bade förmått en auktionsoch provigionstörstig själ att utlysa offentlig auktionsförrättning å en del mer eller mindre värdefulla saker, hvilka fått från olika håll vandra den sorgliga vägen — till pantlåneinrättningen. Att vid tillfället ej sparades hvarken på traktering af det modgifvande bränvinet ej heller på muntliga utgjutelser öfver varornas förträfflighet och de ofantliga förluster den stackars försäljaren skulle lida, om han nu ej finge för varan ett af honom fsststäldt pris, torde man kunna inse. Då de fastställda värdena dock i allmänhet voro minst lika höga, som de gångbara priserna a samma saker nya, blet försäljningen ytterst ringa och väl vore, om detta kunde för framtiden betaga vederbörande lusten för dylika experimenter. Att emellertid de naturliga följderna vid tillfället, fylleri, slagsmål och våldsamma uppträden ej uteblefvo, var ju ganska tydligt bland denna för sin vildbet kända befolkning; och väl var att hr pantlånaren sjelf visste att i rättan tid packa ner och draga sig tillbaka, enär lust förmärktes hos mer än en att af honom personligen utkräfva räkenskap för detta uppenbara försök till prejeri. Hela tillställningen qvarlemnade ett vidrigt intryck hos den bättre delen af befolkningen och en bvar ansåg äfven önskligt att lagen snart sätter en gräns för dessa herrars allt för fria rörelse. Att mången köpare efteråt fann sig grundligt lurad, kan man lätt finna. Jernvägsmissöde. I Sköfde tidn. omtalas: Då i onsdags förmiddag trenne med sten lastade vagnar, utan lokomotiv, skulle från grushålan vid Skulltorp afgå till härv. jernvägsstation, inträffade den olyckshändelsen, att bromsmaskinen gick sönder och vagnarne derigenom på den hitåt starkt lutande banan kommo i en sådan gång att den öfverträffade snälltågsfart och utan att något kunde åtgöras för att minska den oerhörda hastigheten. Vid framkomsten till stationen skedde en sammanstötning med några der stående tomma godsvagnar, hvilka kastades ur spåret, en nästan upp på platformen, hvars yttra stenrad på ett längre stycke äfven sönderkrossades. Lyckligtvis erhöllo ingen af de fem personer, som åtföljde vagnarne, några skador, oaktadt en af dem vid sammanstötningen slungades flera famnar från sin plats: Vagnarne blefvo illa tilltygade, synuerligast trenne, hvilka måste söndertagas för att kunna transporteras till Göteborg för reparations undergående. Jernvägen Lidköping-Häkantorp. Stadsfullmäktige i Lidköping beslöto i fredsgs med, 20; röster emot 3, att Lidköpings stad skall qvarstå med förut tecknade 100,000 rdr i Lidköpings Håkanstorps jernvägsaktiebolag mot de vilkor i afseende på spårvidd eto., som komiterades betänkande innehåller. Halmstads tullkammares berättelse för 1873 uppgifver, att de till Halmstads sjömanshusdistrikt hörande fartyg voro: 6 ångfartyg om 135 nyläster och 455 hästkrafter, 6 skonertar, 2 galeaser, 5 slupar och 11 jakter om tills. 475 nyläster. Från utrikes orter inkommo 448 seglande och ångfartyg om tills. 7765 nyl. och utgingo 329 st. om 4998 nyläster. Inrikes seglationen å ankomne förpassade fartyg och båtar 431 st. om 6690 nyläster och afgångne d:o d:o 718 st. om 5576 nyläster. — Uppbörden af tull och uederlagsafgift samt lastpenningar och båkafgift utgjorde rdr 161,750,48 rmt, öfverstigande sistlidet års med rdr 40,027,83. Vigtigt prejudikat. I Wermlands tidnj läses: ; Som vi minnas beslöt Wermlands läns sist samlade landsting att till länets blifvande folkhögskola anslå dels till materiel 1000 kronor och dels högst 3000 kronor för tiden från d. 1 nov. 1874—d. 1 maj 1875, hvilka belopp skulle af hela länet uttaxerag i förhållande till den allmänna bevillningen efter andra artikelo. Öfver detta beslut anfördes klagomål af landstingsmännen för Karlstad och Kristinebamn, hvilka yrkade, att städerna borde befrias från bidrag till detta ändamål, emedan landsbygden skulle komma att nästan uteslutande draga nytta af skolan, som deremot ej, enligt klagandenas förmenande; skulle komma att hafva någon betydelse för Wermlands städer. K. M:t har emellertid nu genom utslag meddelat, att-skäl icke är anfördt, som kan leda till ändring i landstingets beslut! Vid Karlstads Mejeri äro under året 1873 aftjernade 83,190 kannor grädde, hvilka lemnat 129,915 skålp. 60 ort smör, som äro betalte med 97,973 rdr 34 öre. Hvarje kanna st härifrån! återtos Monk hefallende Om ni