Göteborgsposten – 27 januari 1874, sida 3

Ivarjehanda. En spekulants slut. Inom den europeika finansverlden råder stor bestörtning i anledning f den från London telegraferade underrättelsen, att dankiren Louis Merton i Paris skjutit sig i den enelska hufvudstaden. Denna tilldragelse blottar åter ifgrundsdjupet i en del af vår tids affärsförhållanlen, der svindeln och öfverspekulationen äro de utnärkande, de förödande dr Louis Merton var född engelsman och son på idolinien till en bekant klädmäklare i London vid amn Mos6. På sextiotalet dök den unge spekulanen upp i Wien, der han under flere år icke egnade ig ät börsspelet, utan dref handel med vapen i allt törre skala, i det han förnämligast till turkiska reseringen och de amerikanska Sydstaterna sålde gamla sevär, som han vetat komma öfver i Europa. Först senare vände han sig till Börsen, der han nu upprädde som spekulant i stor skala och gynnades af yckan på många sätt, så att han kunde gifta sig med en dotter till bankiren Pfeifter och dotterdotter ill baron Jonas Königswarter, som medförde i hemvift 8 millioner kronor, och dels slå sig ned i Paris som bankir. Kort före krisen i Wien visade han sig der åter och deltog i grundandet af Wiener Creditbank. Merton uppträdde ständigt med den store spekulantens hela hållning; kallt, beräknande förstånd och en lidelse efter penningvinst, som trängde nästan alla andra böjelser i bakgrunden och sjelf icke alltid var noggrann i valet af medel, voro de för honom utmärkande egenskaperna. Sin hustrus hemgift kom Merton icke åt, utan förblef den, enligt det ingångna äktenskapskontraktet, deponerad hos huset Königswarter, så att han och hans familj deraf endast åtnjöto räntan. Enligt ofverenskommelsen skulle han dock vid tillfälle af behof ha rätt att begagna en viss liten del af hemgiften; han gjorde det likväl först-på slutet. Den omständigheten, att Merton sköt sig i London, tages som bevis för att han der ernade söka bjelp, men icke fick. Hans sannolika bankrutt tros komma att inverka 1 ej ringa grad på de europeiska börserna, der hans namn är mycket engageradt. De amerikanska senatorerna måste vara särdeles mängskrifvande. Enligt de statistiska kerättelserna erhöll neml. under kongressens sista sammanträde hvarje senator på statens bekostnad 6,014 brefkuverter, 200 böcker papper och 282 stålpennor. Dessutom utdelades till senaten 240 askar gåspennor, oräkneliga guldoch gummipennor, några tusen Dlystift, 270 pennknifvar, 156 saxar, 157 bundtar visitkort med namn, 147 utan namn, 126 anteckningsböcker och 219 bläckhorn. Det är onekligen bra mycket tör 76 senatorer. Pris-opera. En år 159 afliden fransman, Anatole Crescent, hade i sitt testamente utfäst en summa af 100,000 fres, för grundande af prisutdelning för en allvarlig eller komisk opera, och den dödes familj hade tillökat summan med 20,000 fres, så att man skulle kunna hvart tredje år utdela ett pris om 18,000 fres. År 1872 utstäldes den första täflan om en lämplig operatext med ett pris af 1000 till 2,500 fres, allt efter godheten. Juryn, bestående af ansedda män inom Frankrikes musikaliska och litterära verld, har icke kunnat tillerkönna någon af de inlemnade 36 täflingsskrifterna priset. En ny täfling har utskrifvits, och skola manuskripten vara inlemnade till d. 15 april d. å. Offenbach har nyligen verkställt en omarbetning af ett af sina äldre arbeten, hvilket han i väsentlig mån har att tacka för den popularitet han så hastigt vunnit, neml. operetten Örfeus i underjorden. Det omarbetade stycket skall uppföras på Gait6 Teatern i Paris, hvars direktör Offenbach är och skall ej mindre än 1. mill. frs hafva nedlagts på uppsättningen. Kunglig gåfva. Konungen af Italien, som från kejsaren af Ryssland mottagit fyra ståtliga hästar, bar till gengäld förärat czaren ett bord af underbart arbete. Skifvan föreställer i Pietra-duramosaik Apollo på solvagnen. omgifven sånggudinnornas emblemer och blomsterguirlander. Under skifvan finnes ett upphöjdt arbete af oxideradt silfver, hvilket föreställer Dante och scener ur Divina Comedia. Foten, som är af ebenholz med lejonfötter af silfver, är prydd med det italienska vapnet. Konsumtionen på Mac Mahons fest för några dagar sedan, besöktsaf 4000 personer, synes ha varit ansenlig. En korresp. uppgifver, att der bl. a. åtgingo 1200 buteljer champagne och claret. Snabb telegrafering. I fredags afsändes från Petersburg på stora nordiska telegrafbolagets linier en berättelse till England om hertigens af Edinburgh förmälning, hvilken berättelse uppnådde England en minut efter det saluten aflossats i Petersburg i anledning af ceremoniens fullbordande. Underrättelsen var afsedd för deltagarne i en stor festlighet, hvilken skulle i anledning af dagen ega rum i Kristallpalatset och vid hvilken äfven salut skulle gifvas. Tidskilnaden hade naturligtvis någon del i saabbheten. Suezkanalens inkomster stiga i en förvånande grad. Så t. ex. uppgingo de under förlidet år till 915,674 p. sterl. mot 656,314 pund åretiförut Den nyförmälda hertiginnan a Edinburgh skildras af korresp. såsom talande engelska tillochmed bättre än de flesta engelska damer samt begåfvad med ett särdeles behagligt och godt sätt. Hennes hår är rikt, ljusbrunt och hennes ögon blågrå.